Herr talman! Betydelsen av jämställdhet kan inte överskattas. Det är viktigt i sig för att alla ska få mer jämlika förutsättningar, men det är också viktigt för samhället och ekonomin att fler kan bidra. Det vinner vi alla på. Låt oss stadfästa att jämställdhet är viktigt.

För att vi ska veta effekten av de insatser vi gör i politiken är det viktigt att analysera allt utifrån ett jämställdhetsperspektiv och att göra en ärlig och tydlig jämställdhetsanalys. Det finns människor utanför Sverige som tycker att Sverige har varit bra på jämställdhet, även om vi inte har nått dit vi vill nå. Många frågar efter receptet och vad man behöver göra. Jag brukar svara att en av de viktiga sakerna är att analysera, för att vi ska veta att det vi gör verkligen riktar sig rätt. Därför är det viktigt i en budget att ha just en sådan jämställdhetsanalys.

När jag ställde frågan om konsekvenserna av jobbskatteavdraget för jämställdheten svarade finansministern att de framgår av regeringens analys. Jag håller inte med om det. Utifrån det som står i propositionen har jag alltså ett antal frågor.

Vad jag kan se är två år sammanslagna i analysen. Det innebär att vi inte vet vilka effekterna är av förslagen för det här året och för det kommande, 2024. Vi vet inte vad de innebär eftersom analysen är sammanslagen.

Det är dessutom så att man redovisar i procent. Men en ökning i procent av en väldigt låg inkomst ger inte särskilt mycket i kronor mätt. Samma procentuella ökning för en inkomst som är högre ger ju betydligt mer. Om man skulle säga att den ena får 0,5 procent i ökning och den andra 0,4 kan det vara så att den som får 0,4 får betydligt mer i kronor räknat än vad det kan se ut som när vi pratar om de procentuella förändringarna.

När man granskar den här jämställdhetsanalysen kan man se att regeringen skriver vad som ingår i den, men det är lite konstigt att vissa saker är med och andra inte. Det verkar som att regeringen inte ser till allt när det gäller effekterna av de olika satsningarna, till exempel jobbskatteavdragen, och vad de innebär. Man tar med pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt, men man tar inte med det som faktiskt infördes och som innebar att höginkomsttagare fick mycket lägre skatt under 2023. Det borde väl finnas med om det stämmer som man säger att man har tittat på det totala genomslaget av reformerna när det gäller skatteavdrag för 2023 och 2024?

Frågan kvarstår alltså: Vad innebär det här, och vilken effekt får det för jämställdheten när det gäller till exempel jobbskatteavdragen i budgeten?