Fru talman! Tack, statsministern, för föredragningen!

Jag vill uppehålla mig något vid frågan om Ukraina, men innan jag går in på det vill jag passa på att tacka för statsministerns tydlighet i fråga om antisemitismen. Det är otroligt viktigt att vi står enade och gör allt vi kan för att bekämpa den.

Jag vill också passa på att berömma regeringen för den aktiva roll man har tagit i fråga om att driva Ukrainas kommande medlemskap i EU framåt.

Vi väntar väl båda med spänning på morgondagens EU-utvidgningsrapport, där Ukrainas och andra kandidatländers reformarbete inför utvidgningen av unionen utvärderas. Där kommer man med största sannolikhet att rekommendera att medlemskapsförhandlingar med Ukraina inleds, och det vore såklart ett högst välkommet besked.

Liberalerna vill betona vikten av att Ukraina kan börja förhandla så snart som möjligt för att om några år bli fullvärdig medlem i EU utan att vi gör avsteg från de krav som ställs på alla nya medlemsländer.

Samtidigt diskuteras nu, både i flera EU-länder och i andra forum, olika institutionella EU-reformer som ska anpassa unionen till att innefatta fler medlemmar. Sådana reformer kommer att behövas för att EU ska kunna fortsätta det arbetet.

Dock vet vi att det finns länder som inte har ett lika stort intresse av att driva på för en anslutning. Därför blir min fråga till statsministern vilken hans uppfattning är av andra medlemsländers inställning till Ukrainas anslutning till unionen i relation till diskussionerna om EU-reformerna. Anser statsministern att det finns risk för att Ukrainas medlemskap villkoras eller fördröjs av detta reformarbete?