Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Som statsministern har konstaterat är det en mörk tid just nu med krig i både Ukraina och Mellanöstern, kombinerat med terrorhot, oacceptabla extremistiska strömningar och en växande antisemitism i hela Europa. Det var mycket glädjande att Europeiska rådets slutsatser om kriget mellan Israel och Hamas blev betydligt mer nyanserade och balanserade än i det första utkastet. Man tar tydligt avstånd från Hamas terror och konstaterar Israels självklara och folkrättsliga rätt att försvara sig med respekt för internationella lagar och humanitär rätt.

Statsministerns tydlighet är oerhört välkommen när det gäller avståndstagandet från de demonstrationer som sker i både Sverige och EU till stöd för Hamas terror och med tydligt våldsbejakande budskap, liksom det starka avståndstagandet från antisemitiska budskap, som skapar en oro och rädsla hos många judiska familjer.

Den antisemitism som syns i det svenska samhället just nu är oerhört tragisk och skrämmande, och jag är inte säker på att svenska folket i allmänhet vet vad som egentligen drabbar en del judiska familjer i dag. Det är judar som inte har med kriget att göra och som bara vill leva i fred i Sverige, precis som alla andra.

I går besökte jag tillsammans med fyra andra västsvenska moderata riksdagsledamöter Judiska Församlingen i Göteborg, både för att visa vårt stöd och för att få en bild av hur antisemitismen yttrar sig i vardagen för judar i Göteborg. Det handlar om öppna hot i sociala medier, att enskilda personer hängs ut som judar med uppgivande av adress och andra uppgifter. Det handlar om att judiska barn inte vågar gå till skolan. Det handlar om att man inte vågar bära smycken och judiska symboler offentligt. Det handlar om att demonstranter uttalar direkta hot mot judar och att judiska verksamheter behöver kraftigt ökat skydd.

Jag vet att det är oerhört välkommet för den judiska minoriteten i Sverige att höra statsministern så tydligt markera att regeringen kommer att bekämpa detta.

Hur togs statsministerns mycket tydliga budskap emot i Europeiska rådet, och hur uppfattar statsministern att man agerar mot antisemitismen i andra medlemsstater? Det här är ju ett gemensamt europeiskt problem.