Herr talman! Jag tänkte i mitt slutanförande göra en kort sammanfattning av vad jag har hört Parisa Liljestrand säga i denna debatt. Det är att regeringen kommer att fortsätta med de socialdemokratiska reformer som genomfördes på kulturskolepolitikens område, och det är vällovligt.

Man kommer att hålla fast vid att underfinansiera kommunerna. Man kommer att hålla fast vid ett halverat kulturskolebidrag, och sedan kommer man att säga att kommunerna får lösa denna underfinansiering därför att det är ett kommunalt ansvar.

Ja, kommunerna kommer ju att få lösa det, men de som får betala det är barn och unga genom försämrad tillgång till kulturskolornas verksamhet, bland annat. Det finns såklart en massa annat också, men eftersom det finns många andra verksamheter som kulturskolorna konkurrerar med, som finansieras och som är ett kommunalt ansvar kommer de lagreglerade verksamheterna att ha företräde i rimliga kommunpolitikers prioriteringar. Därför kommer kulturskolorna sannolikt att få betala ett dyrt pris när ministern säger att man underfinansierar välfärden och att kommunerna får lösa det. Det är barn och elever som kommer att få betala detta.

Slutligen: Den enda ytterligare insats som jag har hört kulturministern nämna var att fritidskortet, som såvitt jag vet ännu inte finns på plats, också ska kunna användas för kulturskoleavgifter. Är detta rätt uppfattat?