Fru talman! Jag tackar för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor i afton.

När det gäller medborgarskapets betydelse vill jag verkligen instämma med både interpellant och meddebattör om betydelsen av att stärka medborgarskapets värde, och det av en rad olika skäl. Det handlar om värdet för medborgarskapet i sig men också om medborgarskapets symboliska betydelse för ett samhälle. Det sker nu också på olika sätt, både när det gäller hemvisttid och när det gäller de krav som ska ställas på den som ska bli medborgare. Det handlar om allt från vandel till kunskaper om det svenska samhället.

Redan i dag följer med medborgarskapet vissa rättigheter som just är exklusiva för medborgarskapet. Att få rösta i nationella val hör utan tvekan dit. Att ha olika förtroenderoller i samhället, att sitta i en regering, att sitta i riksdagen, att vara militär, polis eller domare är förtroenderoller i samhället som bara kan komma i fråga för den som är medborgare, och det är en väldigt rimlig ordning.

När det gäller det politiska inflytandet lokalt är det inte så att Sverige sticker ut på något sätt. Vi kan till exempel luta oss mot våra nordiska grannländer och säga att det är en nordisk modell att skilja på å ena sidan den nationella politiken, där utrikes- och säkerhetspolitiken finns och där hela lagstiftningsmakten finns, och å andra sidan frågor som rör tillvaron som medlem i lokalsamhället.

Vissa av dessa förpliktelser kommer vi inte runt. Vårt EU-medlemskap bygger exempelvis på att var och en av oss som deltar i denna debatt i kväll och flyttar till ett annat EU-land inte kommer att kunna rösta i nationella val men däremot i de lokala val där vi bor och verkar. Det finns också nordiska länder som inte är med i EU som är en del av denna gemenskap, och det tycker jag i grund och botten är en rimlig ordning.

Det råder ingen tvekan om att det finns människor som lever i vårt samhälle och som inte vill bli en del av vårt samhälle. Man skulle också kunna tänka sig människor som inte vill Sverige väl. Men jag tycker också att man ska se alla människor som vill bli en del av vårt samhälle, där också möjligheten till delaktighet i beslutsfattandet och det som angår medborgarna lokalt är en viktig väg in i det svenska samhället.

Om man tittar på olika länder ser man olika aspekter på hur de hanterar också detta inflytande. Och man kan absolut diskutera exakt hur denna modell ska se ut. Men när vi diskuterar den principiella frågan menar jag att vi finns i en nordisk tradition och i en nordisk gemenskap där vi har skilt på å ena sidan nationella angelägenheter som är exklusiva för medborgarna och å andra sidan att man efter en tid kan släppa in människor att bli delaktiga i lokalsamhället i de beslut som just påverkar människor lokalt men som inte är avgörande för landet Sveriges vägval framåt.