Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitieminister Gunnar Strömmer för svaret på min interpellation. Jag håller helt med om att den grova organiserade brottsligheten är systemhotande.

Under de senaste åren har den ekonomiska brottsligheten och dess påverkan på samhället blivit alltmer framträdande. Ekobrottsmyndigheten varnar för att kriminella element infiltrerar näringslivssektorer såsom hälso- och sjukvård och använder företag som verktyg för att tvätta pengar och dölja illegala aktiviteter. Flera rapporter, inklusive uppgifter från Sveriges Radios Ekot, indikerar att kriminella nätverk ägnar sig åt bedrägerier och skattebrott genom att bland annat driva vårdföretag och företag inom familjehemsverksamhet.

Ekobrottsmyndigheten upplyser om att tecken på att kriminella grupper börjar etablera sig inom vården är synliga; det inkluderar drift av vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. Vidare har brottsvinsterna från bedrägerier beräknats uppgå till nästan 6 miljarder kronor per år, vilket är mer än dubbelt så mycket som brottsvinsterna från narkotika. Svarta pengar beräknas kosta samhället 100 miljarder per år och välfärdsbrott 30 miljarder per år.

Denna typ av ekonomisk brottslighet utgör ett hot mot samhällets struktur, medför avsevärda kostnader och finansierar till stor del grov organiserad brottslighet. Det är tydligt att den nuvarande situationen kräver en förstärkt insats och nya strategier för att bekämpa ekonomisk brottslighet och förebygga kriminellas inflytande över legitima företag.

Utifrån detta ställde jag fyra frågor till statsrådet Strömmer. En av mina frågor gällde hur regeringen och ministern planerar att stärka Ekobrottsmyndighetens kapacitet och resurser. På den frågan har justitieministern gett ett fullt rimligt svar: Det har getts ett uppdrag till en särskild utredare att se över Ekobrottsmyndighetens förutsättningar att bekämpa ekonomisk brottslighet. Efter den utredningen förutsätter jag att vi kommer att höras mer i frågan. Jag förutsätter också att regeringen och ministern prioriterar att komma med snabba åtgärder när utredningen är klar.

En annan av mina frågor gällde vilka åtgärder regeringen och ministern ämnar vidta för att öka tillsynen och regleringen av företag inom särskilt utsatta sektorer, såsom hälso- och sjukvård. Ministern bekräftar i sitt svar att frågan är prioriterad och lyfter fram allvaret i situationen med oseriösa aktörer i hälso- och sjukvården. Dock ger statsrådet ingen beskrivning av specifika åtgärder för att öka tillsynen och regleringen inom dessa sektorer. Jag skulle vilja ge ett konkret exempel på hur ökad tillsyn och transparens kan åstadkommas.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga statsrådet hur han ser på att riva sekretesshindren mellan privata välfärdsföretag och kommuner och regioner. Det är orimligt att kommuner och regioner inte får ha insyn i de välfärdsföretag som de finansierar. Vi har i tidigare interpellationsdebatter haft samsyn om vikten av att riva sekretesshinder mellan kommuner och myndigheter i det brottsförebyggande arbetet. Jag skulle gärna se att vi kunde ha samsyn även när det gäller offentlighetsprincipen och välfärdsföretag. I detta exceptionella, oacceptabla läge behöver även regeringspartierna ompröva sin politik och bättre skydda kommuner och regioner mot oseriösa eller kriminella aktörer i vår gemensamma välfärd.