Fru talman! I centrum för den politiska debatten just nu står Israels bombningar av Gaza och dess pågående militära operation som är riktad mot Hamas men som uppenbarligen träffar de 2,3 miljoner palestinier som bor och lever i Gaza.

Gaza är ett utomhusfängelse sedan 2007. Det är väldigt få som har haft möjligheten att lämna Gaza. Nu är det i praktiken omöjligt såväl för skadade som för utländska medborgare. Under mer än fyra veckor har de haft mycket svårt att lämna Gaza. Samtidigt kommer nästan inget humanitärt stöd in.

Hamas attack på civila israeler var vidrig - vi var många som förfärades från botten av våra hjärtan. Men den israeliska regeringens och militärens svar har förfärat oss i lika hög grad. Över 10 000 människor, varav 4 000 barn, har dödats.

Israels bombningar måste utredas, liksom alla krigsbrott som alla parter har begått. De behöver ställas under juridisk process i Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Här har Sverige en viktig roll att spela.

Omvärlden måste nu öka trycket på Benjamin Netanyahu, så att det blir eldupphör och fredsförhandlingar på riktigt om en tvåstatslösning.

Jag undrar vilken den svenska regeringens linje är. Är det eldupphör? Är det humanitära korridorer? Eller är det humanitära pauser? Det finns en viktig skillnad, och jag menar att Sverige måste stå för eldupphör.

I detta läge har fler FN-hjälparbetare dödats i attacken mot Gaza än under någon annan enskild konflikt. På fyra veckor har 88 personer som arbetat för FN dödats, 5 bara det senaste dygnet.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, och FN:s humanitära chef, Martin Griffiths, skrev i ett uttalande att konflikten måste få ett omedelbart slut: Det har gått 30 dagar. Det är nog nu.

Den svenska regeringen borde kunna vara mycket tydligare än vad den är gentemot oss alla men framför allt gentemot Israel. Jag undrar vad den svenska regeringens åsikt är i fråga om Israels totala blockad när det gäller vatten, mat, medicin och bränsle, som dag för dag svälter ut människorna i Gaza.