Fru talman! En viktig skillnad mellan regeringens förslag och det ursprungliga förslaget är som sagt att detta var en liten del av en större helhet, det vill säga det fanns åtgärder som också skulle öka jämställdheten. Att reservera fler dagar för pappor respektive mammor leder till att fler män är hemma med sina barn under längre tid. Att genomföra regeringens förändring utan att reservera fler dagar förändrar spelplanen ganska mycket, vilket remissinstanserna också framfört. Det är inte samma sak, och riskerar att försämra jämställdheten.

Det går inte heller att jämställa den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn med detta, för den utgår vid enstaka tillfällen här och nu som är svåra att planera.

Jag tänkte prata om något helt annat. Regeringen vill gärna stävja bidragsbrottslighet och fusk i välfärden. Vi tycker också att det är viktigt att man känner tilltro till försäkringssystemet och att det inte missbrukas.

Därför förvånar det mig att regeringen inte ser någon risk med att de nya reglerna kan öppna upp för mer fusk och brottslighet. Det kommer ju att bli svårare att kontrollera om den som har fått föräldrapenning överlåten till sig faktiskt tar hand om det barn den är föräldraledig för eller inte, samtidigt som föräldraledigheten utbetalas. Det öppnar också upp för möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon som har högre sjukpenninggrundande inkomst än man själv och att sedan dela på vinsten, till exempel.

Vi har sett hur gängkriminella letar sig in på nya arenor för att tvätta pengar. De öppnar vårdcentraler, till exempel. Föräldrapenningen kan med den här förändringen bli ännu en arena för gängen. Detta är risker som lyfts av till exempel TCO, som menar att förslaget borde pausas och att man bör titta närmare på dessa risker. Tycker inte statsrådet att det är viktigt att se till att en lagändring inte kan missbrukas innan den träder i kraft?

Den borgerliga regeringen brukar vara mycket intresserad av att hålla nere kostnaderna i våra socialförsäkringssystem. Man bedömer att den här förändringen bara innebär väldigt små kostnadsökningar. Föräldrar plockar i regel ut de flesta av sina föräldradagar. En del dagar brinner dock inne, framför allt lägstanivådagar. De har en låg ersättning, och många väljer därför i stället att förvärvsarbeta.

De nya reglerna öppnar dock upp för att fler lägstanivådagar kan komma att överlåtas och tas ut. För att ta ut lägstanivådagar krävs inte heller att man har någon anknytning till arbetsmarknaden. De skulle alltså till exempel kunna överlåtas till en ungdom som passar ens barn.

Vi har låtit riksdagens utredningstjänst räkna på vad det skulle innebära för kostnad för staten om de föräldradagar på lägstanivå som i dag brinner inne skulle tas ut. För 2024 skulle det innebära en kostnad om 100 miljoner, för 2025 skulle det innebära 190 miljoner och för 2026 skulle det innebära 180 miljoner. Jag undrar därför om statsrådet ser någon risk med att denna förändring blir dyrare än vad som ursprungligen var tänkt. Det borde oroa regeringen om kostnaderna drar iväg, särskilt som Försäkringskassans senaste rapport visar på att kostnaderna i socialförsäkringssystemen ökar. Jag lämnar gärna rapporten från riksdagens utredningstjänst till statsrådet efter debatten.