Fru talman! Jag vill passa på att tacka Jonathan Svensson som deltar i debatten och lyfter fram en viktig del i granskningen. En god arbetsmiljö och styrning underlättas om det finns ett närvarande ledarskap. Det är oerhört viktigt.

Som jag sa i mitt förra inlägg förtjänar även personalen på Samhall en god arbetsmiljö, en arbetsmiljö där arbetsuppgifterna anpassas utifrån särskilda behov för personalen och som även möjliggör utveckling.

För att effektivisera stödet och inkluderingen av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden är det nödvändigt att det sker en förbättring av informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall. Det är någonting som pekas ut i Riksrevisionens rapport. En kritik som framkommer är att Samhall inte får en heltäckande bild av den enskilda individens förutsättningar i anvisningarna från Arbetsförmedlingen. Det kan i sin tur leda till att det blir ett dubbelarbete i och med att Samhall behöver göra en egen utredning när det gäller vilka behov som en viss person har. Samtidigt finns det en risk för att arbetsmiljön blir lidande för den person som kommer till arbetet.

På samma sätt finns det kritik mot att Samhall inte informerar i tillräckligt stor utsträckning till Arbetsförmedlingen om vilka arbetsuppgifter som finns tillgängliga - vilka arbetsuppgifter och tjänster som finns att utföra hos Samhall. Därför är det viktigt att detta informationsutbyte förbättras på något sätt för att gynna både individen och effektiviteten i stödprocesserna. Det är ett viktigt samarbete som behöver fungera bra mellan dessa organisationer, så att det är ett effektivt informationsutbyte för att personer med funktionsnedsättning ska nå sin strävan efter meningsfulla arbeten.

Fru talman! Samhall är en viktig arbetsmarknadspolitisk insats. Men granskningen från Riksrevisionen visar att det inte syns så tydligt i styrningen. Alltför stort fokus har legat på den ekonomiska styrningen, vilket jag även berörde i mitt förra inlägg.

I en interpellationsdebatt den 24 januari sa Johan Pehrson att han skulle ha ett möte med Samhall för att se vad de behövde för hjälp och stöd. Det är viktigt att ha löpande dialoger med både myndigheter och statliga bolag för att få reda på vilka förändringar som behövs utifrån deras horisont.

Jag undrar vad arbetsmarknadsministern fick med sig från detta möte med Samhall. Var det någonting speciellt utöver att Samhall ansåg att nivån på merkostnadsersättningen behöver höjas? Samhall ska vara en viktig insats som riktar sig till dem som inte får hjälp av andra insatser. Därför är det viktigt att Samhall erbjuder arbetsuppgifter som har en bredd för att det ska gå att erbjuda rätt arbetsuppgift till rätt person.

Men även här menar Riksrevisionen att Samhall inte erbjuder en tillräckligt bred portfölj av olika arbetsuppgifter. En stor del sker inom lokalvården, som inte passar alla medarbetare. Samtidigt bedömer 71 procent av Samhalls chefer att de personer som anvisas dit har för låg arbetsförmåga i förhållande till vad arbete på Samhall kräver. Detta är ett stort problem.

Hur tänker arbetsmarknadsministern agera innan den stora översynen sker? Statsrådet nämnde lite grann om ägaranvisningarna. Han gav en hint om att det kan komma någonting. Men hur tänker man agera för att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall men även bredden på Samhalls olika tjänster för att det ska finnas någonting som passar för varje individ som ska få sitt arbete på Samhall?