Herr talman! Av mina ungefär 21 år som heltidspolitiker, eller förtroendevald på heltid, tillbringade jag de första 17 i kommun- och regionledning hemma i Vimmerby och Kalmar län. Som vi har hört är det många i riksdagen från olika håll i landet som delar den bakgrunden.

Många är vi nog som har brottats med hur man skulle åstadkomma god ekonomisk hushållning då allt gick åt pepparn under ett krisår. Underskotten skulle på den tiden återställas redan påföljande år. Det var fallet under mina första år som kommunpolitiker. Lika frustrerande var det när man hade lyckats få ett överskott eller såg att man skulle närma sig ett överskott. Under en period fanns nämligen föreställningen om att kommunen inte fick göra överskott. Då uppstod rena köpfesten i slutet av året för att man inte skulle få pengar över - det gick ju inte att samla pengar på hög. Detta var knappast god ekonomisk hushållning.

Som förtroendevald har man ett stort ansvar att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt vare sig de kommer från kommunala eller regionala skatteintäkter eller från något av de nationella utjämningssystemen eller statsbidragen, som ju också härrör från skatteintäkter. I den budget som föreslås för nästa år ökar regeringen stödet till välfärden mer än någonsin tidigare, pandemiåren undantagna. Men det undantar inte ansvaret från kommuner och regioner att se över sina kostnader för verksamheterna så att de på bästa sätt fullgör sitt uppdrag gentemot invånarna. I kristider blir nödvändigheten att prioritera uppenbar.

När den nu gällande lagen om resultatutjämningsreserver kom jämnades den ryckighet som jag inledningsvis beskrev ut. Överskott från en period kan användas i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Det är just i tider som de som vi nu är inne i, med ökade kostnader, som kommuner och regioner har möjlighet att använda sådana medel.

Det förslag vi behandlar i dag innebär flera förändringar som ökar kommunernas och regionernas rådighet. För att markera förändringen ändras begreppet till resultatreserv. De medel som reserveras i resultatreserven ska kunna användas för att uppnå god ekonomisk hushållning - men utan den nuvarande begränsningen att det ska ske inom en konjunkturcykel.

En nyhet införs, och det är att kommunen och regionen under vissa omständigheter kan reservera medel i resultatreserven för att de ska få möjlighet att exempelvis planera inför någon större framtida investering och för att behovet av upplånat kapital ska minska. Låt oss säga att man har planerat att bygga ett äldreboende om några år. På det viset får man större rådighet över kommunens eller regionens medel. Det gör också att man får större möjlighet att ha en ekonomisk buffert för oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstbortfall.

En annan del av betänkandet handlar om att lagen om kommunal bokföring och redovisning ska ändras så att det av balansräkningen framgår hur mycket pengar som finns i resultatreserven. Det ska också framgå av förvaltningsberättelsen om medel från en resultatreserv har använts och i så fall till vad och varför. Vidare ska kravet tas bort gällande beslut om särskilda riktlinjer för hur pensionsmedel förvaltas.

Nytt är också att revisionsberättelsen ska hållas tillgänglig för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats från det att sammanträdet då revisionsberättelsen ska behandlas har aviserats.

Allt detta bidrar till att öka transparensen och underlätta ansvarsutkrävandet eftersom invånarna tydligare kan utläsa hur medlen används.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.