Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet, men jag ber också kammaren att notera det särskilda yttrande som Centerpartiet har lagt till betänkandet.

Sveriges kommuner och regioner befinner sig just nu i en dyster ekonomisk tillvaro. Inflation, räntekostnader, löneökningar, demografiska utmaningar och ökade krav gör att resultaten ser allt annat än positiva ut. Det betyder inte att våra kommuner och regioner har varit ansvarslösa utan snarare tvärtom. Som före detta kommunpolitiker vet jag att kärnverksamhet i form av förskola, skola, omsorg och vård alltid prioriteras och att varje krona vänds på.

Även när det är svåra tider tar den absoluta majoriteten av våra kommun- och regionpolitiker ett mycket stort ansvar genom att pressa kostnaderna, skala bort onödiga utgifter och hålla nere skattenivåerna så gott det går. Ändå är det många som i dag planerar för nedläggningar av förskolor, skolor och äldreboenden. Besparingar på personalsidan gör att det kommer bli svårare att behålla elevassistenter, förskollärare och lärare, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare - detta trots att behoven är stora.

I dag debatterar vi förslaget till effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner, men vi får inte glömma bort att riksdagens uppgift inte bara är att skapa bra regelverk för kommunerna att hantera sin ekonomi utifrån utan även att skapa goda förutsättningar för kommuner och regioner att klara sina verksamheter.

Nu är det ingen budgetdebatt som vi ska ha här i dag, men jag vill ändå poängtera att Centerpartiet lägger 5 miljarder mer än regeringen till kommuner och regioner i budgetmotionen för 2024, för vi ser de stora behov som finns, framför allt på skolans område. I enlighet med vad som önskas ifrån kommunernas och regionernas sidor prioriterar vi också sektorsbidrag och generella statsbidrag framför riktade statsbidrag, som vi alla vet ofta är både kortvariga och ineffektiva. Därmed ger vi kommuner och regioner bättre planeringsförutsättningar för sin verksamhet under kommande år.

Goda planeringsförutsättningar utifrån vad staten kan bidra med är en viktig och grundläggande aspekt för våra kommuner och regioner. Kommuner och regioner vet hur viktigt det är med långsiktiga spelregler på riktigt, och det vi har att hantera här i dag handlar just om dessa spelregler.

Herr talman! De förändringar som föreslås i betänkandet om effektiv ekonomistyrning kommer att förbättra kommunernas och regionernas förutsättningar att föra en ansvarsfull och genomtänkt ekonomisk politik. De förslag som lyfts fram är bra och till största delen väl avvägda, men särskilt viktigt när vi debatterar och beslutar om spelreglerna för kommuner och regioner är att de är långsiktiga och att det finns en bred majoritet bakom det som riksdagen beslutar. Det sista kommuner och regioner behöver är nämligen en mandatperiodspolitik, där man ges olika regelverk för ekonomistyrningen från mandatperiod till mandatperiod.

Att vi nu talar om att gå från en resultatutjämningsreserv till en resultatreserv kan förstås få den mest inbitne tittare att undra över vad vi håller på med i riksdagen, men sanningen är att förändringen är betydligt viktigare än vad ändringen av ordalydelse antyder. Problemet med den nuvarande resultatutjämningsreserven har nämligen varit att den inte fått den effekt som var tanken från början. Den har varit svår att använda för många kommuner och regioner. Den nu föreslagna övergången till en resultatreserv kommer att ge kommuner och regioner en betydligt bättre möjlighet till långsiktig planering och större flexibilitet i nyttjandet av de medel som avsätts.

För att säkra en långsiktigt ansvarsfull ekonomisk politik utgör balanskravet i kommuner och regioner alltjämt en viktig grundförutsättning, men genom möjligheten att göra avsättningar till resultatreserven kan man också göra en mer långsiktig planering där man inte bara tar höjd för konjunkturnedgångar utan även för planerade större utgifter. Centerpartiet menar dock att de begränsningar som sätts upp för hur mycket pengar som får avsättas till resultatreserven är lite snäva och att generösare regler borde övervägas.

Att resultatreserven ska redovisas i balansräkningen förtydligar att även dessa medel är en del av det egna kapitalet i kommuner och regioner. När det kommer till användningen av resultatreserven är det lika självklart att det ska framgå av kommunens riktlinjer hur och när medel ur denna får nyttjas. Detta gör också att kommuner och regioner själva äger frågan när det är lämpligt att använda medel ur den egna resultatreserven.

Herr talman! En intention bakom övergången till en resultatreserv är att ge kommuner och regioner en större flexibilitet när det gäller den ekonomiska planeringen och hur man uppnår en god ekonomisk hushållning.

Som före detta kommunpolitiker kan jag bara konstatera att det är viktigt att hålla fast vid den flexibiliteten. Det våra politiker på lokal nivå framför allt behöver är just långsiktiga spelregler. Därför är det också viktigt att vi från rikspolitiken orkar ta ansvar för att hitta breda och långsiktiga överenskommelser. Men det är också viktigt att vi vågar avsätta de medel som behövs i form av sektorsbidrag och generella statsbidrag. Det behövs nämligen för att säkra personalen till de förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus som bär upp detta samhälle.

(Applåder)