Herr talman! Först vill jag säga att jag tycker att det är bra med granskningsrapporter. Riksrevisionen kommer ganska regelbundet med granskningsrapporter till oss i riksdagen, och vi tycker att det är ett bra sätt att fördjupa oss i olika frågor och se var regeringen tänker vidta åtgärder.

Vi är nog ganska överens om att väderomslag ställer till problem. Jag kommer från Hallands län. Där har vi särskilda problem när det gäller vattennivåer vissa tider på året, och åtgärderna som Riksrevisionen har kontrollerat har också avsett många kommuner i Halland.

Statens medel ska användas så effektivt som möjligt och gå till de åtgärder som de är avsedda för. Allt annat vore faktiskt förkastligt ur ett medborgarperspektiv. Det är våra gemensamma medel som används, och det finns ett ansvar för alla och envar att följa upp och utvärdera att vi använder dem på rätt sätt.

Vi kan dock konstatera att Riksrevisionen i sin rapport inte är så där värst imponerad av hur pengarna har använts. Det finns risk att de inte har gått till rätt åtgärder, alltså inte till det mest angelägna. Pengar har kanske gått till redan genomförda åtgärder. Dessutom har det inte gjorts en uppföljning av bidraget, så man vet faktiskt inte om det har gett avsedd effekt. Det är ganska svidande kritik som vi nog alla kan ta till oss, vill jag påstå.

Riksrevisionen lyfter fram att det finns brister i regeringens styrning. Det saknas en samlad nationell uppföljning. Regeringen har inte varit tydlig i styrningen av statsbidraget för naturolyckor, och det finns som sagt risk att medel har gått till saker som de inte är avsedda för.

Det vi ska ta ställning till här i dag är regeringens svar på denna rapport. Där konstaterar man att arbetet med klimatpassning är i ett utvecklingsskede och att de åtgärder som vidtagits kommer att behöva utvärderas. Man säger att man ska utvärdera. Man säger också att man ska öka styrningen mot kommunerna i fråga om hur bidraget ska användas. Man kommer att redovisa förslag till en utvecklad användning av anslaget.

Jag vill påstå att hur man än läser Riksrevisionens rapport kan man konstatera att regeringen har fullt upp och har försökt hantera detta på bästa sätt.

Jag tror inte att något av de åtta partierna i riksdagen har någon annan uppfattning än att dessa pengar ska användas på bästa sätt. Jag tror också att vi har samsyn om vilken vägen framåt ska vara. Det jag hört från talarstolen tyder på ganska stor samsyn. Jag tror att man från talarstolen försöker skapa en splittring i politiken som faktiskt inte finns.

Jag tror att vi kan se framtiden an med tillförsikt och att dessa medel framgent kommer att användas på bästa sätt. Den regering som nu sitter kommer att göra det på bästa sätt, precis som nästa regering kommer att göra det. Det finns ingen regering som inte vill använda pengarna på bästa sätt.

Därför tycker jag att Riksrevisionens rapport är bra. Den genomlyser hur det faktiskt fungerar, och vi kan se vad regeringen gör för att förbättra användningen av pengarna.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)