Herr talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön. Det kan, i alla fall för den som inte är insatt i ämnet, låta som en ganska tråkig rapport från Riksrevisionen. Men det har väldigt stor betydelse för svenska folket och för företagsamheten i Sverige.

I replikskiftena tidigare och i andra debatter har vi pratat om konsekvenserna när våra statliga myndigheter och kommuner inte är tillräckligt på tårna i de här frågorna.

Ett exempel är min hemkommun, socialdemokratiskt styrda Gävle. Där tog man bort förebyggande underhåll av va-nätet för att spara pengar. Man hade en spolbil som regelbundet rengjorde va-näten och såg till att det inte skulle bli stopp i avloppen. För att spara någon ynka miljon tog man bort det förebyggande arbetet och rensade inte vägtrummor. Länsstyrelsen påpekade i flera rapporter under flera år för Gävle kommun att det kan få väldigt negativa konsekvenser om man inte ser till att hålla vägtrummor rensade.

Vad hände, herr talman? När det stora skyfallet kom blev det bokstavligen dammar i de områden där kommunen inte hade jobbat tillräckligt väl med det förebyggande underhållet. Det riskerar nu att kosta Gävleborna 1,2 miljarder i regress, enligt försäkringsbolagen.

Riksrevisionen pekar i sin rapport, som Roger Hedlund föredrog så föredömligt att jag inte behöver upprepa det, på de brister som har funnits i dels regeringens vägledning av de statliga myndigheterna, dels samarbetet mellan statens olika aktörer och kommunerna. I till exempel Gävlefallet hade länsstyrelsen flaggat för socialdemokratiskt styrda Gävle att det fanns brister och allvarliga risker. Men länsstyrelsen har inte verktyg för att tvinga Gävle kommun att göra saker. De kan bara påtala det. Här finns det alltså saker att göra.

Raset på E6:an, som kostar samhället 30 miljoner kronor i veckan, är också ett exempel på att det kan ha skett misstag. Det vet vi inte, men om man läser på kan man se att hela Västsverige är byggt på lera. Leran är en tiotusen år gammal rest från istiden som gör att lerskred förr eller senare inträffar, främst i södra Sverige. En av Sveriges främsta experter säger att Sverige är dömt att ha en viss frekvens av skred. Enligt Johan Kleman hade skredet i Stenungsund förmodligen inträffat förr eller senare, men det hade lika gärna kunnat dröja 200 år till. Stora regnmängder ökar risken.

Man pekar också på hur viktigt det är att statliga myndigheter, som SGI och andra, ser till att vägleda kommunerna i hur och var man ska bygga. Det är det som Riksrevisionens rapport pekar på. Här skulle till exempel Boverket ha varit bättre och snabbare när det gäller att ta fram vägledningar. Nu har ett antal kommuner och länsstyrelser försökt uppfinna hjulet själva. Det får naturligtvis negativa konsekvenser.

Vägen framåt är att den nya regeringen tar frågan på stort allvar. Den som går in på Riksrevisionens sida och läser ser att det står "regeringen". Det är alltså den socialdemokratiska regeringen som kritiken avser. Den moderatledda regeringen och Tidöpartierna tar de här frågorna på stort allvar och kommer att vägleda myndigheterna bättre, så att vi kan bo, leva och verka i hela Sverige.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.