Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande SkU3.

Ändringar i Sveriges bilaterala skatteavtal är något som löpande passerar genom riksdagen. Men det är sällan det blir någon debatt i dessa ärenden. Avtalen behöver uppdateras successivt, och formellt måste varje uppdatering passera skatteutskottet.

Senast det blev debatt i kammaren gällande skatteavtal var i juni 2021 när Sverige sa upp sina skatteavtal med Portugal och Grekland. Men inte heller då fanns det någon skillnad i sakfrågan mellan de olika partierna i riksdagen.

I betänkande SkU3 konstateras att vårt skatteavtal med Tyskland inte längre ska omfatta arvs- och gåvoskatt, vilket kan tyckas lämpligt eftersom Sverige avskaffade arvs- och gåvoskatt för 19 år sedan. Något som vi skrattade lite åt i utskottet var när vi år 2019 avskaffade ett dubbelbeskattningsavtal med Sovjetunionen, en stat som då inte existerat på 28 år. Det indikerade lite grann att uppdateringen av Sveriges bilaterala skatteavtal kunde betraktas som en aning eftersatt.

Det är också någonting som Riksrevisionen har konstaterat i en rapport från 2010. Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen påtalat det här i riksdagen. Riksrevisionen uppmärksammade den snabbt vikande trenden i arbetet med att hålla de svenska skatteavtalen uppdaterade i förhållande till våra viktigaste konkurrentländer. Riksrevisionen menade att Sverige sackat efter i detta viktiga arbete, vilket på sikt skulle kunna riskera att svenska företag tappar i konkurrenskraft när det gäller internationell verksamhet samt påverka investeringar och lokalisering av viktiga verksamheter både i Sverige och i utlandet på grund av sämre skattemässiga förutsättningar.

Svenskt Näringsliv, som också gjorde en analys av den svenska stocken av bilaterala skatteavtal både 2010 och i en uppföljning 2014, konstaterade samma trend. Det betraktades som väldigt allvarligt eftersom man sett att trenden då hade pågått ända sedan 1998. På den tiden hade Sverige en ledande roll i världen i arbetet med att hålla skatteavtalen på en hög och för vår industri bra nivå. Sedan dess har utvecklingen backat. Det har många gånger påpekats att det måste rättas till.

Svenskt Näringsliv menade i en bedömning att den direkta förlusten för Sverige som nation i form av minskade skatteinbetalningar kunde uppgå till flera miljarder kronor per år på grund av de relativt sämre villkor som Sverige då fick gentemot våra viktigaste konkurrentländer. Det berodde helt enkelt på att vi inte höll ett tillräckligt högt tempo i arbetet med att uppgradera gamla avtal och teckna nya skatteavtal med länder som svensk industri har eller planerar verksamhet i. De nedmonterade insatserna för att uppdatera och utveckla vårt nät av skatteavtal konstaterades därmed vara något ganska påtagligt.

Att vi nu uppdaterar vårt skatteavtal med Tyskland är positivt eftersom Tyskland förra året var vårt näst största exportland och vårt största importland. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner ett protokoll om ändring i avtalen mellan Sverige och Tyskland för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet och på arv och gåva, som jag nämnde tidigare, och för att lämna ömsesidig handräckning vid beskattning.

Det förtydligas att avsikten är att undvika dubbelbeskattning när det gäller skatter på inkomster och på förmögenheter utan att samtidigt skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Det framgår också att parterna önskar att ytterligare utveckla sina ekonomiska förbindelser och utvidga sitt samarbete i skattefrågor. Allt detta överensstämmer i alla väsentliga delar med OECD:s modellavtal.

Propositionen berör också inkomst av rörelse och offentlig tjänst. Samtliga bestämmelser beträffande beskattning av kvarlåtenskap, arv och gåvor upphävs, eftersom detta avskaffades i Sverige år 2005, och det införs bestämmelser om utbyte av upplysningar och bistånd vid indrivning av skatter med mera.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)