Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande.

Regeringen föreslår att sekretessen mellan samtliga myndigheter i Sverige tas bort för att komma åt välfärdsbrottsligheten. Effektiv delning av information är en förutsättning för det. En särskild utredare har fått i uppdrag att överväga och föreslå förbättrade möjligheter att utbyta information inom och mellan myndigheter och andra organ som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen.

Det finns även en internationell brottslighet, som inte känner några gränser. Skatteutskottets betänkande Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter är en del i bekämpandet av den internationella välfärdsbrottsligheten, som är modernt utrustad, förfogar över stora resurser och opererar gränslöst. Det här innebär att en ny skyldighet införs för betaltjänstleverantörer, bland annat banker, kreditinstitut och postgiroinstitut, att redovisa uppgifter till Skatteverket om vissa betalningstransaktioner som genomförs. Skatteverket ska sända vidare uppgifterna till Europeiska kommissionen, som i sin tur samlar dem i ett centralt elektroniskt system kallat Cesop, Central Electronic System of Payment Information. Där kommer man att samla information om gränsöverskridande betalningar.

Nya krav på betal-tjänstleverantörer att lämna uppgifter

Förslaget innebär att en ny uppgifts- och dokumentationsskyldighet införs för betaltjänstleverantörer. De blir skyldiga att rapportera uppgifter om gränsöverskridande transaktioner när samma mottagare mottagit minst 26 betalningar under ett kvartal. Syftet är att motverka och upptäcka momsbedrägerier vid gränsöverskridande transaktioner. Grovt beräknat kommer det att leda till ungefär 500 miljoner kronor i ökade momsintäkter. Dokumentationsskyldigheten innebär att betaltjänstleverantörerna blir skyldiga att dokumentera uppgifter om samtliga gränsöverskridande transaktioner och spara dem i tre kalenderår.

Skatteverket får genom Cesop ett utökat uppdrag att kontrollera dokumentations- och uppgiftsskyldigheten. Skatteverket får också verktygen föreläggande och revision. Om reglerna inte följs får de möjlighet att ålägga leverantörerna två typer av straffavgifter: dokumentations- och rapporteringsavgift. Allt detta görs i syfte att bekämpa momsbedrägerier. Det kommer att införas i hela EU och träda i kraft den 1 januari 2024.

Den 1 december 2022 rapporterade SVT om en jätterazzia mot vad som beskrevs som EU:s största momsbedrägerier någonsin. De samlade förlusterna uppskattades till ungefär 2,2 miljarder euro, och verksamheten hade förgreningar även i Sverige. Vi får hoppas att detta förslag bidrar till att stoppa momsbedrägerierna, som hotar vår välfärd, och se till att de hederliga företagen får bättre konkurrenskraft.

Jag hoppas att jag har hållit mig till ämnet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)