Herr talman! Som jag var inne på i mitt tidigare inlägg behöver vi en politisk färdriktning som tar ett helhetsgrepp om den gröna omställningen, där stora industrier och små och medelstora företag får förutsättningar att bidra till en total omställning av samhället, vilket i slutändan kommer att leda till stärkt svensk konkurrenskraft och ökat välstånd. Vi står inför ett vägval som inte bara handlar om industrins konkurrenskraft utan även om hur Sverige ska bidra till minskade globala utsläpp utan att försvaga den ekonomiska utvecklingen, utan snarare stärka den.

De utökade möjligheterna till statsstöd är något som regeringen bör ta vara på. Detta är något som Ebba Busch och jag redan har debatterat tidigare, herr talman, men där för lite sker. En sådan möjlighet är att satsa på robotisering av vår produktion, att skapa ett stödprogram som ser till att små och medelstora företag får möjlighet att automatisera sin produktion och som tar fasta på den utvecklingsförmåga som svensk tillverkningsindustri har.

Industrins ekonomiska råd kom med en ny rapport, Klimatomställning på lika villkor?, där det konstateras: "Den andra dimensionen är en konkurrensanalys som bland annat inkluderar vilka statliga stöd som erbjuds av andra länder. USA:s klimatinitiativ, IRA, innebär exempelvis betydande subventioner i form av skattelättnader till inhemska producenter, vilket riskerar att motverka klimatpolitiska åtgärder i Europa och snedvrida konkurrensen för de delbranscher som genomgår klimatomställning. Utökade möjligheter till stödåtgärder för klimatomställning inom EU innebär att vi kan förvänta oss ytterligare stödåtgärder i andra europeiska länder, vilket riskerar att förändra konkurrensförhållandena på den europeiska marknaden."

Regeringen behöver göra en ordentlig konsekvensanalys av vad det innebär om Sverige inte ökar antalet statsstödsprojekt i förhållande till vår konkurrenskraft, herr talman. Många andra EU-länder har nationella tillväxtstrategier för just startup- och scaleup-företag, som också är viktiga för den gröna omställningen. Man klumpar inte ihop höginnovativa startup-företag med andra småföretag. Dessa bolag behöver olika insatser från politiken. Småföretag behöver vissa insatser, och startup-företag behöver andra insatser. Sverige behöver se till att det finns tillräckliga medel för att skapa forum där startup- och scaleup-företag kan utvecklas vidare och program som gör att studenter från olika lärosäten vågar, kan och vill satsa sina idéer i en verksamhet som senare blir nästa Spotify eller Skype. De behövs, och politiken behöver skapa förutsättningarna.

I Sverige har vi ett nationellt inkubatorsprogram som riktar sig främst till startup-företag, alltså den tidiga fasen, men vi ligger efter när det kommer till förutsättningarna för scaleup-företag att växla upp och bli livskraftiga. Vi socialdemokrater har förordat en nationell plattform för att se till att svenska scaleup-företag inte går under utan tillåts att utvecklas. Men även här saknar regeringen politik.

Herr talman! I stället för att Verket för innovationssystem, som har nämnts ett antal gånger i dessa interpellationer, ska kunna fortsätta att arbeta med våra främsta innovationer får vi se minskade anslag om en halv miljard fram till 2026. Inte heller har regeringen gett besked om nya samverkansprogram för att ihop med branschen identifiera utmaningar och möjligheter för att gemensamt stärka förutsättningarna för att bidra till stärkt svensk konkurrenskraft. Det finns inga program, inga strategier och inga ökade resurser. Det är en farlig politik som kommer att göra att vi ser investeringar hamna utomlands. Företag med svenska innovationer kommer helt enkelt att välja att etablera sig utomlands. Vi måste ta vara på de svenska innovationerna som kan skapa de nya svenska jobben.

Herr talman! Jag undrar därför vad statsrådet Ebba Busch tänker göra för att se till att Sverige blir en stark robotnation som även tar till vara höginnovativa startup- och scaleup-företag.