Fru talman! Tack för svaret, ministern, även om jag är besviken på att denna viktiga fråga slås ihop med tre andra viktiga frågor och inte får det utrymme den förtjänar.

För att klara elektrifieringen krävs det att det finns rätt kompetens på en rad områden. Sektorn måste bli en attraktiv bransch att utbilda sig för och söka anställning i. Men de senaste årens rapporter om dödsolyckor, ensamarbete, riskfyllda miljöer och omfattande övertidsarbete ökar inte attraktiviteten.

Yrkets attraktivitet och arbetsmiljö behöver stärkas, och branschernas parter behöver enas om vilken kompetens som utbildningarna ska leda till, detta för att fler ska utbilda sig och sedan söka de jobb som är så viktiga för vår omställning. Det behovet är akut och helt avgörande om vi ska klara de utmaningar som vi står inför.

Jag är väldigt glad att statsrådet här lyfter fram vikten av dessa yrken, för det kommer att behöva rekryteras till många olika arbeten, inom både produktion och distribution.

Majoriteten av dem som rekryteras kommer in i branschen via el- och energiprogrammet eller via yrkeshögskoleutbildningar. Inom gymnasieskolan finns i dag tre skolor med inriktning mot branschen, och inom yrkeshögskolan är tillgången rent geografiskt lika begränsad. Till skillnad mot många andra branscher som kräver spetskompetens saknar energisektorn tydliga krav på vilken kompetens som branschen förväntar sig av dem som ska rekryteras. Detta skapar en otydlighet hos skolorna, som inte har tydliga branschkrav att förhålla sig till.

Energimyndigheten har gjort en kartläggning där man pekar ut 35 olika yrken där det kommer att bli brist inom energisektorn i framtiden. Det handlar till exempel om anläggare, civil- och högskoleingenjörer, installationselektriker, serviceelektriker, vindkraftstekniker och solcellsmontörer. Elektrifieringen kommer att beröra en mängd yrken, och det finns ett stort kompetensbehov inom en rad områden. Kartläggningen visar också att yrkena har en bristande attraktivitet, och examinationsgraden är låg på exempelvis yrkeshögskoleutbildningar.

Även gymnasieutbildningen ger anledning till oro. Bland annat har andelen studerande på el- och energiprogrammet samt industriteknikprogrammet minskat sedan gymnasiereformen 2011. I en artikel i tidningen Energi säger Marie Claesson, projektledare på Energimyndigheten, att en annan utmaning är den skeva könsfördelningen, vilket ytterligare försvårar kompetensförsörjningen. En undersökning visar att det behövs både breda och mer traditionella kompetenser men också helt nya och nischade i takt med att nya tekniklösningar kommer på plats. Claesson säger att även kärnkraften kan bli en bubblare på sikt: "På kort sikt är behovet inte så stort, men skulle det bli nybyggnation av kärnkraft kommer det att bli jätteutmaning. Vi behöver ju kompetens inom alla områden: forskare, ingenjörer med spetskompetens, byggare och svetsare."

Rapporten visar att tillskottet av nyutbildade är begränsat. I dag finns ett tydligt gap mellan tillgänglig utbildning och de behov som branschen står inför.