Fru talman! När man lyssnar på Lars Beckman kan man tro att vi i Sverige producerar mindre el i dag än tidigare. Det gör vi inte. Vi är dessutom den största exportören i hela EU. Vi var det i alla fall 2022, och det ser inte så mycket sämre ut för innevarande år. Det är också så, precis som statsrådet sa i sitt interpellationssvar, att vi har en kraftig ökning av installerad effekt i det svenska systemet. Det är sanningen. Det Lars Beckman pratar om är något helt annat.

Dessutom är det så att det inte riktigt hjälper att vi har gjort allt detta. Det som ligger framför oss är nämligen något mycket större. Vi behöver kanske fördubbla vårt elsystem.

Vi har en fantastisk möjlighet att vara vinnare på omställningen. Industrin har viljan att ställa om och kan skapa tiotusentals jobb runt om i landet om vi behåller den ledartröja som vi har tagit på oss och faktiskt ser till att öka tempot. Då behöver vi väldigt mycket mer el de kommande åren. Det är klart att väldigt mycket av svaret då ligger i att effekthöja det som går i form av kärnkraft och vattenkraft och att sedan trycka in så mycket vind och solkraft som vi bara klarar av. Det handlar också om att bygga elsystemet så robust som det bara går med all den teknik som finns och alla de möjligheter till flexibilitet och lagring som vi kan få fram under de här åren.

Det är det som är uppdraget. Om man inte tar på sig det jobbet är budskapet till näringslivet och till alla som vill investera i omställningen i själva verket att det inte är i Sverige man ska göra det utan någon annanstans.

Det är möjligt att Sverigedemokraterna skulle vara nöjda med den inriktningen - så låter det ibland i debatten. Men för mig som socialdemokrat - och jag hoppas att det är så för regeringen - är det precis tvärtom. Vi borde sätta högsta möjliga fart för att få fram den kraft och den energi som vi behöver. Kan inte statsrådet vara överens med mig om det?

(Applåder)