Fru talman! Jag tycker inte att jag hör några lugnande besked. Jag hör bara att statsrådet säger att man inte bör vara orolig för att detta inte finns inom uppdraget. Men uppenbarligen kan det inte ha undgått statsrådet att oron finns. Jag tänker att man behöver lyssna in detta och ta denna oro på allvar. Om den är obefogad borde man se till att lugna i stället. Jag tycker inte att statsrådet gör det - inte här och inte tidigare.

Om statsrådet vill värna vår partsmodell, vår svenska modell - hon upprepar flera gånger att hon anser att den är otroligt viktig - varför vänder man sig då inte till arbetsmarknadens parter som kan detta, vilket flera i denna debatt har vittnat om? Varför vänder man sig inte till dem och säger: Vi behöver fler skyddsombud. Vad kan vi göra för att hjälpa er i detta arbete? Hur stärker vi skyddsombudens roll?

I stället måste de skriva öppna brev till statsrådet för att få sin röst hörd eller läsa om att man inte vill lyssna och att man inte är angelägen om denna typ av samtal.

Det blir inte trovärdigt när statsrådet säger att man vill värna den svenska modellen och att man tycker att vår partsmodell är viktig. Det blir väldigt tomma ord, och jag tycker att statsrådet är skyldig att svara oss. Kommer det inte att bli några ändringar i lagstiftningen under den här mandatperioden? Jag tycker att statsrådet är svaret skyldig. Kommer skyddsombuden att stärkas i stället för att bli försvagade under den här mandatperioden?