Herr talman! Jag tackar skolministern för ett ändå utförligt svar.

6 miljoner kronor och 5 000 timmar är vad Skolinspektionen har uppgett för Dagens Nyheter att det har gått åt för inspektionen att granska en fristående skolhuvudman. Låt mig påminna om att det finns många hundra fristående skolhuvudmän i landet, men en enda skolhuvudman har inneburit 5 000 arbetstimmar. Och regeringen säger att det nu ska granskas mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lotta Edholm säger att kostnaden för granskningen ska ställas mot kostnaden för bristfällig utbildning, det vill säga ofullständig eller bristfällig utbildning kostar samhället pengar på kort och lång sikt.

Vi har inte råd att ha skolor i vårt skolsystem som har som överordnat syfte att ge vinst till ägarna. Att driva skola borde helt enkelt inte få vara affärsverksamhet eftersom det leder till bristfällig eller ofullständig utbildning. I samband med den granskning som Dagens Nyheter har gjort har man träffat en gammal elev som har gått den nämnda koncernens program för elektriker. Eleven fick göra APL hos en grossist, vilket innebar att sortera skruvar.

Vi har i tidigare debatter tagit upp elever som går transportprogrammet hos en annan skolhuvudman, men de får inte behörighet att framföra de fordon som de ska jobba med. Vi har debatterat hästgymnasier som saknar hästar.

Kan vi sluta att låtsas som att vinstintresset på skolmarknaden skulle vara bra för eleverna? I stället för att göra något åt grundproblemet vill regeringen tämja vinstintresset med mer kontroll och mer byråkrati.

Lotta Edholm fick uttala sig i samband med granskningen. Den fråga som jag hade tänkt ställa har en journalist insiktsfullt redan ställt till Lotta Edholm, nämligen om det inte vore enklare att ta bort drivkraften genom att förbjuda vinstuttag helt.

Lotta Edholm svarade att hon "kan leva med att en skola gör en liten vinst genom att bedriva god undervisning men kanske spara in på byråkratin".

Det är en sådan självmotsägelse, för samtidigt som regeringen lägger ännu mer resurser på tillsyn och granskning måste de motsvaras av huvudmännen. Det kostar alltså massor av tid och byråkrati att bli tillsynad. Och som skolministern själv konstaterade i Dagens Nyheter innebär en tillsyn inte nödvändigtvis att alla kvalitetsproblem på en skola rättas till.

Regeringen fortsätter att hälla pengar på tillsynen och nya pålagor på lärare och rektorer samtidigt som listiga vinstdrivande aktörer fortsätter att ta ut pengar som skulle ha gått till elevernas utbildning.

Min fråga till Lotta Edholm blir i stället den här: Hur mycket byråkrati tycker skolministern att det ska få kosta att bevara vinstuttagen?

(Applåder)