Herr talman! Detta har också varit en medialt uppmärksammad sak. Speciellt frågan om politisk styrning har varit uppmärksammad, och jag tror att den fanns med i interpellationen också.

Högre utbildning ska vara fri från politisk styrning, och vi ska ha fri forskning. Det säger många debattörer och även debattörer inom akademin. "Att . dra in finansiering av utvecklingsforskning riskerar att ses som politisk styrning", står det i interpellationen.

Herr talman! Det är politisk styrning. Det var också klockren politisk styrning att införa detta öronmärkta bidrag.

Ett politiskt styrt anslag dras in - ett anslag som från början var ett gott exempel på politisk styrning. Sedan klagar man på politisk styrning när samma anslag dras in. Men man klagade inte när det en gång infördes. Varför inte? Kanske för att man gillar bidrag, och då spelar det ingen roll om det är politiskt styrt eller inte.

Det talas om att Sveriges anseende och inflytande riskeras i och med att bidraget dras in. Tillåt mig att tvivla på det. Det finns ungefär en miljon saker i omvärlden som på olika sätt påverkar Sveriges anseende negativt eller positivt, bland annat beroende på hur regeringen agerar i viktiga inrikes- och utrikesfrågor. Det spelar förmodligen mycket större roll för Sveriges anseende än ett enskilt bidrag.

Forskningssamarbete är generellt av godo. Det ska uppmuntras och utvecklas, självklart. Det är inte beroende av ett enskilt bidrag.

Jag dristade mig att gå in på Vetenskapsrådets sida och titta igenom utvecklingsforskningen. Jag ska säga att det absolut finns en del vettig forskning. Man forskar till exempel om gruvdrift i Ghana. Men frågan är hur vi kan påverka gruvdriften i Ghana över huvud taget. Det är liksom inte kunskap som fattas här utan politisk vilja att förbättra förhållandena. Det finns en övertro på kunskap i vårt land. Man tror att det löser alla problem, men det är kanske inte just där knuten finns.

Låt mig ge ett annat exempel på forskningsprojekt inom utvecklingsforskningen: "Klimatförändringarna på kakaoodlingarna drabbar kvinnor värre än män." I texten skriver man: "Vi strävar efter att bidra till kvinnors och flickors ekonomiska rättigheter och egenmakt genom att kvantifiera nuvarande ojämlikhet mellan könen . Vår förhoppning är att resultaten kan förbättra försörjningen för kakaoberoende hushåll i Västafrika och runt om i världen."

Nej, sorry, vi kommer inte att kunna förbättra försörjningen för kakaoberoende hushåll genom att kvantifiera ojämlikheten mellan könen. Jag tycker att statsrådet ska dra in bidraget. Här går definitivt gränsen för svensk samhällsingenjörskonst.

I Vetenskapsrådets forskningsöversikt står också: "Forskningsstödet för utvecklingsforskning finansieras av medel från Sveriges internationella bistånd, vars mål är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck." Då tror jag att det är bättre att biståndet går till handfasta projekt med synliga resultat. Framför allt är både Vetenskapsrådet och landets högskolor fria att finansiera goda projekt under anslaget, och det finns goda projekt också. Det är bara att anslå pengar till dem genom den normala beslutsgången.