Fru talman! Vi debatterar nu transportsektorns omställning från fossilt till fossilfritt. Men mina tankar går först och främst till offren för gårdagens fega terrordåd och till deras anhöriga.

När det gäller ämnet för denna interpellationsdebatt är det viktigt att omställningen till fossilfritt görs på ett realistiskt sätt. Jag gläder mig därför åt regeringsskiftet och bytet av miljöminister.

Riksrevisionen har granskat reduktionsplikten och dess genomförande. Man pekar i rapport nummer 13 på att det ursprungliga beslutet om reduktionsplikten riskerar att leda till direkta och indirekta klimat- och miljöeffekter i Sverige och andra länder. Riksrevisionen fastslår att mängden biomassa är begränsad och att det finns risk att råvaror som används till biodrivmedelsproduktion ersätts med fossila råvaror i sina alternativa användningsområden, precis som vi hört min partikamrat Beatrice Timgren berätta.

Ytterligare efterfrågeökningar från Sverige och andra länder kan också resultera i att länder med regelverk som har svagare miljökrav i stället köper in biodrivmedel som har mycket sämre klimatnytta. Beräkningar har visat att palmolja till och med leder till större klimatavtryck än fossila drivmedel om nyodling sker i regnskogsområden. För bara några år sedan accepterade den rödgröna regeringen sådana biodrivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta betyder att den klimatnytta som skulle uppnås med höga biodrivmedelsinblandningar riskerar att bli en chimär när konkurrensen om biodrivmedlen blir för stor. Ja, visst skulle det uppfylla EU:s krav på Sverige. Men då blir den globala klimatnyttan inte verklig. Trots det fokuserar den offentliga diskussionen i Sverige endast på att nå de mål vi har förbundit oss att nå. Det hörde vi i inlägget från Miljöpartiet.

Jag undrar vad statsrådet tänker om betydelsen av att nå minskade globala utsläpp när vi kämpar med att nå de mål som Sverige har förbundit sig att nå. Och vad tänker statsrådet om den tidigare regeringens strategi i detta avseende?