Fru talman! Innan jag fortsätter interpellationsdebatten vill jag uttrycka min djupa sympati och sorg för de familjer och anhöriga som drabbats av gårdagens fruktansvärda terrordåd. Två liv har gått förlorade, och en person är skadad. Jag känner en blandning av sorg och chock men även oro. Alla indikationer pekar på att denna ondskefulla attack var särskilt riktad mot svenskar.

Terrorns mål är att underminera vår demokrati, vår yttrandefrihet och vårt sätt att leva. Det är därför viktigt att vi står enade bakom våra värderingar och inte viker en tum för terrorismens ondska.

Med det sagt vill jag gå in på denna interpellation. Jag vill börja med att ställa en fråga. Det pratas mycket om att vi ökar användningen av det fossila bränslet och de fossila utsläppen från transportsektorn. Vad har Sveriges ambitiösa reduktionsplikt egentligen åstadkommit? Från rödgrönt håll framstår det ofta som att reduktionsplikten, i synnerhet den svenska reduktionsplikten, ska rädda klimatet. Men är det verkligen fallet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vår reduktionsplikt är i dag tre gånger så stor som i andra jämförbara länder. Flera indikatorer pekar på att den är ekonomiskt ohållbar för samhället och att den spär på inflationen. Den påverkar landsbygden, där höga dieselpriser redan nu utgör en tung börda. Den påverkar också bönder och transportsektorn negativt. I slutänden påverkar det oss konsumenter.

Miljöpartiet bryr sig dock sällan om konsekvenser, eller också ser de inte vilka konsekvenser deras politik leder till. Jag vet inte vilket som är värst, fru talman. Men jag kan i alla fall konstatera att konsekvensanalys inte har varit Miljöpartiets starka sida. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är inte direkt kända för att se saker komma.

Vi måste också komma ihåg att biodrivmedel även har en ekologisk kostnad. När det gäller den globala påverkan har Sverige nästan hälften av HVO-produktionen i Europa och cirka 30 procent av den globala produktionen. Det innebär att världsmarknaden skulle ha svårt att möta en helt utbyggd reduktionsplikt.

Om andra länder skulle försöka följa efter, vilket de rödgröna ofta framhäver, skulle det snabbt bli uppenbart att det inte finns tillräckligt med råvara. Miljöpartiet och de rödgröna skulle få springa ensamma med sin symbolpolitiskt gröna ledartröja för att sedan upptäcka att ingen springer efter; det är helt enkelt inte möjligt. Kanske skulle det gå om man skövlar varenda regnskog och bara odlar till biodrivmedel. Men det skulle leda till en humanitär och ekologisk katastrof.

Vår uppfattning är att biodrivmedel även påverkar den globala marknaden. Vi importerar en stor mängd djurfetter från slakteriavfall från länder som Argentina och Australien. Det tvingar i sin tur ofta dem att använda fossila oljor. Det blir helt enkelt vad man brukar kalla ett nollsummespel.

Inte ens Naturvårdsverket kan med säkerhet säga vilken faktisk klimatnytta vår nuvarande reduktionsplikt medför. Det visar på ett akut behov av att omvärdera vår strategi och skapa en politik som är ekonomiskt hållbar och som faktiskt effektivt minskar våra klimatutsläpp. Det ska inte bara se fint ut på pappret. Det är något som denna regering och inte minst vår miljöminister jobbar mycket hårt med.