Fru ålderspresident! Jag tackar än en gång Anna Wallentheim för en fin diskussion om angelägna frågor.

Först och främst vill jag understryka att det samhällsproblem som vi nu diskuterar är av ett djup och en vidd som är närmast oöverskådliga. Det har kommit till under en lång följd av år. Det har skett en tredubbling av skjutvapenvåldet på tio år. När det gäller barnen är den förskräckliga siffran 80 åtalade bara så här långt i år för de allra grövsta brotten: mord, mordförsök, medhjälp till mord och så vidare. Det är en siffra som för tio år sedan inte var 80 utan 8.

Det sker en tillväxt av de kriminella nätverken med en nyrekrytering på tre personer per dag och 1 000 per år, i hög grad unga. Det är en brottslighet som tränger sig allt längre ned i åldrarna. Den 15-årsgräns kring vilken vi byggt upp både straffrätten och socialtjänsten är helt omsprungen av en verklighet där förövarna kan vara 12, 13 eller 14 år även i fråga om de allra grövsta brotten. De utnyttjas förstås på ett mycket cyniskt sätt av dem som ligger bakom den här brottsligheten.

Jag går gärna med på att vara överens om att inte vara överens när det gäller ekonomin. Om man i ett inflationsläge av det slag som Sverige har i dag avsätter 40 procent av 40 miljarder till kommunerna är det en enormt stor satsning på välfärden i ett läge när pengarna tappar värde. Vad gäller profilen på de satsningar som rör det område vi nu talar om skulle jag säga att vi inte bara får en rejäl offensiv på den repressiva sidan utan också får en större precision och högre kvalitet i det brottsförebyggande arbetet framöver.

Det handlar nämligen också väldigt mycket om vad man gör med pengarna. Sekretesshinder rivs för att vi ska få bättre tryck i befintliga resurser. Riksdagen kommer att få mötas av en del ganska kärva förslag också på det socialpreventiva området. För att ta ett sådant exempel är utökat ansvar till närområdet för föräldrarna när det gäller barns brottslighet en ganska omdiskuterad fråga, men jag menar att den är mönsterbrytande och superviktig.

Jag för alltså gärna en diskussion om medlen och ekonomin. Där är vi möjligtvis mer överens än vad debatten ger intryck av. Det svåra kommer när vi ska diskutera vad vi ska göra med pengarna framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.