Fru talman! Vi kan konstatera att Sverige i många fall har mer detaljerade djurskyddskrav än övriga EU, i alla fall de allra flesta länder. Det har bidragit till vårt goda djurhälsoläge och ett minskat behov av antibiotika i djurhållningen - men inte sällan har detta skett på bekostnad av svenska bönders och svenska djurhållares konkurrenskraft.

Några exempel där Sverige går längre är krav på bedövning för slakt och kastrering, förbud mot näbbtrimning och förbud mot svanskupering. Vi ställer också i flera fall högre och mer detaljerade krav när det gäller till exempel utrymme. Vi ställer högre krav på tillgång till strömedel för grisar, som interpellanten nämnde, samt möjlighet till bete för mjölkkor. Även när det gäller transporter har Sverige strängare regler.

Jag vill ändå konstatera att Sverige i olika sammanhang och forum har framfört vikten av att det blir en genomgripande översyn. Vi har även arbetat aktivt tillsammans med likasinnade länder för att påverka utformningen av det kommande lagförslaget. I mitten av september skickade jag som sagt också ett brev till kommissionär Kyriakides och kommissionär Wojciechowski där jag framförde vikten av att reformen inte försenas utan genomförs inom utsatt tidsram.

Det är klart att det även i bilaterala möten ligger i svenskt intresse att man lyfter fram detta när man träffar rätt kommissionär, och det är klart att det är någonting jag kommer att fortsätta göra. Jag kommer att fortsätta prata med dem som är likasinnade, alltså de som har samma inställning här, så att vi håller uppe trycket på kommissionen. Vi ska försöka få fler medlemsländer att ställa sig bakom detta, för det är klart att det någonstans är så man ökar trycket - genom att vi blir fler som tycker samma sak. Det är oerhört centralt i all politisk verksamhet, och det gäller även verksamheten i EU.

När det gäller om, utifall, hur och att detta kanske och eventuellt inte kommer är det svårt att spekulera i det. Interpellanten frågar vad vi skulle göra om det inte blev en översyn och vad vi då gör för konkurrenskraften, och där vill interpellanten höra om någonting annat än utredningen. Men jag tänker fortsätta att hänvisa till utredningen, för vi har inga förslag presenterade därifrån än.

Det är inte utredningen i sig som är det centrala, utan det är just förslagen. Hur mycket påverkar den konkurrenskraften? Vilken effekt kommer utredningen att ge? Det måste vi ju börja med. Det finns ett ganska tydligt direktiv om vad vi vill åstadkomma med utredningen, och det handlar om konkurrenskraften men med ett bibehållet högt djurskydd. Detta är en utredning som det har beslutats om i enlighet med Tidöavtalet.

I utredningen pratas det dock om EU-nivån och vad mer vi från svensk sida kan göra för att fortsätta arbetet med att fler ska bli mer lika oss när det gäller djurskyddsregler och så vidare. Allt detta är självklart centralt för de svenska livsmedelsproducenterna och de svenska bönderna.