Fru talman! Jag tackar Peter Kullgren för svaret.

Som han säger är detta än så länge ett snack som går. Men även om det bara är ryktesvägen som man har hört det än så länge är det nog så oroväckande att denna typ av dialog ändå förs i EU. Vi vet med säkerhet att denna omställning för europeiska lantbrukare för att komma i kapp Sverige kommer att ta väldigt lång tid. Jag har hört att det kommer att ta någonstans mellan tio och femton år. Därför är det så viktigt att vi nu på riktigt får på plats detta lagstiftningspaket så att arbetet med denna omställning kan börja. Våra svenska livsmedelsproducenter lever nämligen nu under omständigheter som är väldigt tuffa där de konkurrerar med lantbrukare nere i Europa som har helt andra förutsättningar och en helt annan typ av djurhållning.

Landsbygdsministern var inne på att denna uppdaterade djurskyddslagstiftning inte bara ligger i djurens intresse utan även kommer att göra livsmedelssystemet mer rättvist, men också hälsosamt och hållbart. För våra svenska lantbrukare är det, som vi har varit inne på båda två, väldigt viktigt att denna lagstiftning kommer på plats snarast eftersom andra europeiska lantbrukare, som jag sa, ligger väldigt långt efter Sverige.

Fru talman! För att ta ett exempel konkurrerar våra svenska grisbönder just nu med tyska producenter som kan sälja sitt kött väldigt mycket billigare eftersom deras djur lever på mindre yta med bristande eller ingen tillgång alls till strömaterial. I Tyskland fixeras också fortfarande suggorna systematiskt i förebyggande syfte under dräktigheten men också efter grisningen. Det är något som har varit förbjudet i Sverige under många år. Tyska grisar gruppbehandlas också med antibiotika, och vid kastration behöver man inte använda bedövning om kastration sker innan kultingen är en vecka gammal, för att inte tala om den svanskupering som sker på regelbunden basis där men som i Sverige inte är nödvändig eftersom våra grisar har större boxar och tillgång till halm som de kan böka runt i. Dessa skillnader är alldeles för stora och måste utraderas, både för djurens bästa och för våra svenska lantbrukares bästa.

Fru talman! Vi vet att det mervärde som svenska produkter är kända för värderas väldigt högt av våra svenska konsumenter. En prioriterad fråga för oss socialdemokrater har därför länge varit att införa ursprungsmärkning av kött på restaurang, eftersom vi vet att många konsumenter vill kunna göra ett medvetet val även när de går ut och äter och inte bara när de står hemma och rullar köttbullar.

I regeringsställning försökte vi få till en nationell lagstiftning gällande den frågan, något som blev stoppat av nuvarande regering därför att man ville invänta den översyn av livsmedelsförordningen som är en del av det lagstiftningspaket vi diskuterar här i dag. Nu visar det sig dock att också den här delen riskerar att försvinna.

Fru talman! Sedan Peter Kullgren tillträdde som landsbygdsminister har han varit tydlig med att en av de viktigaste frågorna för honom som minister är att öka konkurrenskraften i svenskt lantbruk. Att se till att den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen kommer på plats borde därför vara väldigt högt prioriterat - vilket vi även kan höra när vi har den här dialogen här i dag. Landsbygdsministern har själv hänvisat till översynen tidigare här i kammaren, när vi möttes för att diskutera användandet av PMSG i Europa.

Om det nu skulle vara så att det värsta tänkbara händer, det vill säga att det nya lagstiftningspaketet i EU inte kommer på plats, vad kommer regeringen och landsbygdsministern i så fall att göra - utöver den utredning som tidigare har nämnts - för att stimulera konkurrenskraften i svenskt lantbruk?