Herr talman! Tack för interpellationen och alla utmärkta inlägg!

Det är poetiskt att lyssna på den politiska samsyn som finns kring civilsamhällets betydelse i Sverige och att Sverige är så mycket mer än staten, att Sverige är något mer än det som sker inom politikens ramar här i riksdagen, i kommunfullmäktige eller i regionfullmäktige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samhället Sverige är så mycket mer. Det är ridklubbar, där ofta tjejer - alldeles för ofta bara tjejer - rider. Det är fotbollsträning, som numera lockar både unga pojkar och unga tjejer, inte minst efter damlandslagets framgångar. Det är pianolektioner i kulturskolans offentliga verksamhet men också pianolektioner och sånglektioner i frivillig verksamhet, i vissa fall till och med driven av privata företag. Vi har en bred sfär av aktiviteter som är civilsamhället i Sverige och som är större än staten, och det är poetiskt att höra att det finns en sådan bred samsyn i riksdagen om betydelsen av det. För mig som är uppvuxen i idrottsrörelsen är detta ljuv musik att lyssna på.

Folkbildningen är ju en del av civilsamhället. Det är en del av det starka samhället, som är starkare än staten - det är i alla fall vad vi vill att det ska vara - och en viktig del i demokratin och en viktig del i samhället.

I det spelar inte minst folkhögskolorna en väldigt viktig roll. Jag vill verkligen trycka på det och verkligen framhålla folkhögskolornas betydelse när det gäller att ge människor en andra chans. Tack vare folkhögskolorna är det så många människor som efter en lite stökig skolgång eller en skolgång i den vanliga skolan där man känt att man inte riktigt passat in får möjlighet till en andra chans. Man kan läsa upp allmän kurs på folkhögskolorna eller gå en mer yrkesinriktad utbildning och på det sättet stärka sin roll i samhället, bli inkluderad i samhället och få en andra chans. Det går inte att nog betona betydelsen av det.

Det är därför regeringen prioriterar folkhögskolorna väldigt mycket som en del av den starka folkbildningen. Nu höjer vi ju anslagen. Det är en satsning som innebär att vi höjer den nivå av pengar som folkhögskolorna kommer att ha. Det är inte som tidigare, att man tillfälligt ger lite pengar från ett år till ett annat för att göra någonting, utan de får större anslag långsiktigt och permanent.

Jag fick frågan varför vi har delat upp det i två olika anslag. Det är av just den anledningen - eller det är av lite olika anledningar, men en är att folkhögskolor och studieförbund delvis eller till ganska stor del har olika karaktär på sin verksamhet. Till exempel är folkhögskolornas verksamhet i många fall CSN-berättigad och en tydlig del i utbildningssystemet, inte minst för att ge människor en andra chans.

Det är också för att vi på detta sätt inte gör det som tidigare regeringar har gjort då de gått in med tillfälliga, riktade satsningar till olika verksamheter som så att säga bundit folkhögskolorna eller studieförbunden vid att göra vissa riktade saker. Vi har velat behålla deras möjlighet till frivillighet och att själva besluta om detta. Det här ger ökad frihet för folkhögskolorna att hantera detta.

Jag tycker att satsningen som regeringen gör på folkhögskolorna visar att vi tycker att folkbildning och utbildning är viktiga delar i vårt samhälle och att vi prioriterar detta väldigt högt.