STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Folkbildningen är inte bara en utbildningsform. Den är ett fundament i vår nationella identitet, med rötter som sträcker sig långt tillbaka i vår historia. Ända sedan 1900-talets tidiga år, då arbetare samlades i studiecirklar för att utbilda sig och kämpa för sina rättigheter, har folkbildningen utgjort en plattform för gemenskap, debatt och kunskapssökande.

Fru talman! Det är med studieförbunden som hjärta som denna folkbildningstradition, denna identitet, har formats och bevarats. Tack vare studieförbunden har miljontals svenskar funnit både gemenskap och en röst. Under 1900-talets början växte folkbildningen och studieförbund som Arbetarnas bildningsförbund fram parallellt med den svenska välfärdsstatens uppgång.

Studieförbunden har alltid varit en bro mellan medborgare från alla samhällsskikt. Studieförbunden erbjuder möjligheter för dem som kanske saknat formell utbildning under sina tidiga år eller för dem som önskar fortsätta sin lärresa genom livet.

Fru talman! Studieförbunden är inte bara utbildningsinstitutioner. De är ställen där folkets röst ekar, engagemang tar form och folkets påverkan märks.

I dessa tider av snabb förändring, med teknologiska och samhälleliga utmaningar, har studieförbundens roll blivit än mer kritisk. Studieförbunden har anpassat sig till den digitala eran, med onlinekurser som erbjuder kvalitativ utbildning oberoende av geografisk eller socioekonomisk position.

Fru talman! Folkbildningen omfattar inte bara traditionella ämnen. Den betonar även kritiskt tänkande, medborgerligt engagemang och demokratins fortlevnad. Sådan utbildning är ovärderlig i en tid präglad av desinformation och polarisering.

Fru talman! Studieförbunden har varit en central pelare i integrationsprocessen, särskilt för asylsökande och utrikes födda kvinnor. Studieförbunden har agerat som brobyggare mellan nyanlända och det svenska samhället, särskilt under utmanande perioder som coronapandemin. Om vi ser tillbaka till 2016, då nästan 80 000 asylsökande kom till Sverige, ser vi att studieförbunden stod i första ledet och erbjöd möjligheter till utbildning och samhällsförståelse.

Fru talman! Statskontorets rapport från 2020 understryker studieförbundens betydelse. Den visar hur nyanlända tack vare studieförbundens insatser kunde integreras snabbare i det svenska samhället, övervinna utanförskap och sträva mot arbete och vidare studier. Trots denna insikt och det tydliga behovet står studieförbunden nu inför potentiella nedskärningar. Om dessa blir verklighet kan budgeten för 2026 minska med en halv miljard från nuvarande nivåer. Detta kan hota progressen i integrationsarbetet och underminera vår tradition av livslångt lärande.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsministern: Vad är det verkliga priset för dessa besparingar? Och varför riskerar vi att underminera studieförbundens ovärderliga arbete när deras betydelse är så uppenbar och erkänd?