Fru talman! Jämställdheten och vikten av den kan aldrig överskattas. Den är verkligen viktig. Vi ser tendenser nu i Sverige på att jämställdheten är på väg tillbaka. Därför är det viktigt för oss politiker att hålla fast vid den, att prata om jämställdheten och att granska den.

När jag träffar kollegor från olika håll i världen brukar jag säga att en av de viktigaste frågorna, även om den kan låta tråkig och torr, är att vi alltid måste granska alla våra förslag och allt det vi gör genom jämställdhetsglasögon. Det kan vi göra med lagen om att göra en analys av hur varje förslag faktiskt påverkar politiken, samhället och de kvinnor som lever i Sverige. Det är därför jag, kanske med en dåres envishet, fortsätter att ta upp den här frågan.

Jag tycker att det finns brister i analysen. Finansdepartementet brukar vara väldigt bra på detta och är fortfarande bättre än en del andra departement. Det är dock inte en tröst, tycker jag, för detta måste göras hela tiden. Det har också kommit en del reformer från regeringen som har saknat den jämställdhetsanalys som bör finnas.

Jag vill ge några exempel på varför jag tycker att analysen brister. Det handlar till exempel, som jag sa, om sammanslagna år. Då kan man inte utläsa vad som gäller för det enskilda året och vad de budgetsatsningar man har gjort, till exempel för 2024, verkligen har gett.

Transfereringar är hopslagna med direkta skatter, så det är svårt att se hur detta slår. I en del beräkningar har man också utgått från till exempel att bensin- och dieselskatten skulle påverka alla lika mycket. Vi vet dock att kvinnor åker mer kollektivt och att män kör mer bil. Detta är viktigt att ta med.

Den skattesänkning som den så kallade brytgränsen innebär för höginkomsttagare finns inte med. Vi vet att två tredjedelar av dem som gynnas av detta är män. Andra budgetposter räknas ändå med - om än få. En är till exempel höjningen av bostadsbidraget, vilket gynnar kvinnor mer än män. Men det ena tar ut det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En tidigare sak var elstödet. Det är dessutom inte möjligt att följa upp eftersom det är sekretessbelagt, men vi kan ändå anta att det gynnar män mer än kvinnor.

Vi räknade också i procent. Regeringen berättade nu i dag om nya jobbskatteavdrag, men när vi pratar i procent är det viktigt att komma ihåg att kvinnor inte gynnas lika mycket av detta i kronor räknat eftersom de inte har lika höga löner. Detta är viktigt.

Jag vill också ta upp något som jag tryckte på tidigare, nämligen pengarna till välfärden. Finansministern har redogjort för att hon tycker att det har satsats mycket. Verkligheten säger något annat. Vi har en sjukvårdskris, och vi har en ny rapport som visar att skolan nu drabbas av de värsta nedskärningarna på 30 år.

Det gör lite ont i hjärtat när samma kvinnor som vi alla applåderade under pandemin nu drabbas av besparingar i offentlig sektor mer än män. De lovades bättre arbetsvillkor, och i stället drabbas de av de neddragningar som nu följer.