STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag avser att verka för en större kartläggning av hur mycket skattemedel som betalas ut till islamistiska organisationer i Sverige. Nima Gholam Ali Pour har också frågat mig om jag avser att verka för att beviljandet av skattemedel till islamistiska organisationer ska upphöra.
Inledningsvis vill jag understryka att ett starkt föreningsliv är en grundbult i den svenska demokratin. Stödet till föreningsliv och trossamfund bidrar till att ge alla människor samma grundläggande möjligheter att vara aktiva i civilsamhälle och religiöst liv och på så sätt vara delaktiga i det svenska samhället. Samtidigt är det angeläget att organisationer som på olika sätt agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar inte ska kunna ta del av statligt stöd. Detta gäller oavsett om det handlar om trossamfund eller andra civilsamhällesorganisationer.
För regeringen är det viktigt att det införs moderna och rättssäkra villkor för statlig bidragsgivning som möjliggör att de myndigheter som prövar frågor om statligt stöd kan neka eller dra tillbaka bidrag till organisationer som bedriver verksamhet som riskerar att skada samhället. I våras beslutade regeringen om propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället - enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119). I propositionen föreslår regeringen ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och stöd ur Allmänna arvsfonden. Regeringen gör även bedömningen att ett likalydande demokrativillkor som det som föreslås för stöd ur Allmänna arvsfonden bör gälla för övrig statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället, om det inte är obehövligt.
Riksdagen beslutade i juni att anta propositionen. Det nya regelverket börjar att gälla den 1 januari 2025 och kommer att både möjliggöra bättre kontroll av de religiösa samfund och organisationer som får stöd från staten och göra det lättare att dra in stöd vid ett agerande i strid med samhällets grundläggande värderingar.
De brottsbekämpande myndigheterna kan redan i nuläget ingripa mot personer som är verksamma inom organisationer som används i brottsligt syfte. Det kriminaliserade området har byggts ut, bland annat genom det nyligen införda brottet deltagande i en terroristorganisation. Brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Regeringen har dessutom nyligen presenterat en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism för att ge en långsiktig inriktning för arbetet lokalt, nationellt och internationellt.
En annan viktig fråga är det uppdrag regeringen har gett till Brottsförebyggande rådet, Brå, att vidta förberedelser inför inrättandet av en central stödfunktion vid Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vid Brå (Ju2024/00674). Syftet med stödfunktionen är att förhindra att offentliga medel fördelas till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer. Regeringen avser att återkomma med förslag på författningsändringar som kommer att tydliggöra förutsättningarna för stödfunktionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Slutligen vill jag nämna att regeringen avser att tillsätta en utredning som ska se över förbud mot utländsk finansiering av bland annat trossamfund med kopplingar till islamism och extremism.