Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hantera den uppkomna situationen inom rättspsykiatrin.

Det är sjukvårdshuvudmännen, med direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt, som ansvarar för att tillhandahålla god och jämlik hälso- och sjukvård. Frågan om ansvaret, inbegripet kostnadsansvaret, för den rättspsykiatriska vården har debatterats under lång tid. I dessa sammanhang har det bland annat lyfts fram att beläggningssituationen inom rättspsykiatrin är ansträngd, att det kan finnas skäl att se över vem som ska inneha ansvaret för den rättspsykiatriska vården och hur den vård som erbjuds kan utvecklas. Detta är frågor som regeringen tar på stort allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges bättre förutsättningar än i dag att erbjuda en god och jämlik vård för hela befolkningen, inbegripet rättspsykiatrin, uppdrog regeringen den 1 juni 2023 åt en parlamentariskt sammansatt kommitté, Vårdansvarskommittén, att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (dir. 2023:73). Uppdraget ska redovisas den 2 juni 2025. Kommitténs slutsatser kommer att bli viktiga för den fortsatta utvecklingen inom området.

För att stödja regionerna i deras arbete gav regeringen vidare i maj 2024 Socialstyrelsen i uppdrag att stärka och utveckla den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. I uppdraget ingår bland annat att genomföra kartläggningar och analyser för att utveckla kunskapen om den rättspsykiatriska vården ur olika aspekter. Detta är ett viktigt första steg för att kunna få närmare kännedom om de utvecklingsbehov som finns, exempelvis avseende beläggningsgrader, vårdtider och behovet av samverkan mellan regioner och kommuner för att få en effektiv och ändamålsenlig utskrivningsprocess.

När det gäller det ekonomiska läget för regionerna kan staten inte fullt ut kompensera för regionsektorns underskott. För att stödja regionerna i ett utmanande läge har regeringen dock avsatt cirka 10 miljarder kronor under 2024 inom ramen för dels ett sektorsbidrag till regionerna som omfattar 3 miljarder kronor, dels överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som alla rör olika delar av hälso- och sjukvården. Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen fördelar regeringen ytterligare tillskott till regionerna i form av ett andra sektorsbidrag om 6 miljarder kronor.

För att ge regionerna förutsättningar att stärka och utveckla arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention avsätter regeringen dessutom över 1,6 miljarder kronor 2024 genom en överenskommelse mellan staten och SKR. Dessa medel kan, beroende på huvudmännens prioriteringar, användas för att utveckla den rättspsykiatriska vården, till exempel genom att öka antalet vårdplatser.

Sammanfattningsvis genomför regeringen flera insatser för att stödja regionerna som huvudmän för hälso- och sjukvården och rättspsykiatrin i ett utmanande ekonomiskt läge.