Fru talman! Jag ska återkomma till frågan om hat och hot mot journalister; jag berättar gärna om regeringens insatser där.

Låt mig först adressera ett par av de saker som ledamoten Ida Karkiainen nämnde. Den parlamentariska utredningen ligger nu på mitt bord och bereds inom Regeringskansliet. Den har även gått ut på remiss, och det finns möjlighet att lämna remissvar på den. Jag kan inte uttala mig om en utredning som har gjorts av en parlamentarisk grupp, men jag har som sagt tagit emot utredningen och kommer att arbeta vidare med den. Det är dock alldeles för tidigt att säga var det kommer att landa. Den är som sagt ute på remiss, och vi ser fram emot att arbeta fram propositionen.

Regeringen uttalade redan i sin första regeringsförklaring att en balans mellan ett fritt och oberoende public service och fria kommersiella medier är en av de viktigaste faktorerna i en välfungerande demokrati. Detta står jag givetvis fast vid. Det låter på ledamoten som att public service inte kommer att ha några medel kvar, men public service får i dag ungefär 9 miljarder kronor, vilket är mycket pengar. Public service gör en fantastisk insats, och det måste få kosta. Få det inte att låta som att det inte finns några pengar i systemet, för det finns 9 miljarder i dag. Utredningens förslag ligger nu på mitt bord att jobba vidare med.

När det gäller mediestödet sa ledamoten att det är synd om röster som tystas. Poängen med det nya mediestödet var just att inga röster skulle tystas utan att fler skulle höras, inte bara i Stockholm och storstäderna utan över hela landet. Det är viktigt att den miljard vi lägger i det nya mediestödet kommer åt de vita fläckar runt om i landet som också har rätt till bra journalistik på lokal och regional nivå.

Hat och hot mot journalister kommer vi aldrig att acceptera, och därför har regeringen tagit krafttag mot det. Justitieministern och jag har haft upprepade rundabordssamtal med delar av branschen för att prata om detta. Som jag nämnde tidigare har vi också gjort riktade insatser till Brottsofferjouren för att inrätta denna kontaktpunkt och gett Mediemyndigheten ett övergripande uppdrag att följa upp detta. Dessa två åtgärder har branschen själv efterfrågat för att man har sett att behovet finns, framför allt för frilansande journalister, som kanske inte har en hemhörighet hos en större organisation. Jag är glad över detta och ser fram emot att följa upp dessa och andra åtgärder.