Fru talman! Jag tror att det är viktigt att understryka att den svenska ambassaden i Ankara och generalkonsulatet i Istanbul alltså är löpande engagerade i arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet och att de samarbetar med civilsamhället. Sverige för en aktiv MR-politik gentemot Turkiet både i bilaterala kontakter och i internationella forum, och det kommer fortsatt att vara en hörnsten i vår ansats gällande landet - inte minst inom ramen för Turkiets EU-process.

En del av Ola Möllers fråga i interpellationen handlade just om EU:s relation till Turkiet. Turkiet är fortsatt ett kandidatland, och precis som andra kandidatländer granskas Turkiet av EU-kommissionen varje år. Fjolårets granskning är särskilt kritisk vad gäller just mänskliga rättigheter och det demokratiska styrelseskicket.

Som jag redan har nämnt och även påpekat i tidigare interpellationssvar här i kammaren kommer Sverige fortsatt att lyfta mänskliga rättigheter, inklusive etniska rättigheter - såsom kurdernas - och religiösa minoriteters situation. Sverige skulle stödja en återupptagen dialog mellan den turkiska staten och den kurdiska minoriteten i landet.

På Europeiska rådets möte i april i år diskuterades också Turkiet, och i fokus stod utvecklingen i landet och förutsättningarna för hur EU:s relationer med Turkiet ska se ut i framtiden. I de efterföljande slutsatserna slogs fast att EU är redo för fördjupade förbindelser med Turkiet. Framstegen är dock avhängiga Turkiets konstruktiva engagemang. Statsminister Ulf Kristersson var aktiv i rådsdiskussionen, och Sverige stod bakom rådsslutsatserna. För oss i regeringen är en positiv utveckling inom mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet av särskild vikt.