STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Turkiet ska följa och implementera beslutet från Europadomstolen för mänskliga rättigheter gällande frigivningen av Selahattin Demirtas. Vidare har han frågat om jag och regeringen anser att Turkiet uppfyller demokratikraven för att inleda förhandlingar om eventuellt medlemskap i EU.

För fyra månader sedan svarade jag på en interpellation av en annan interpellant om stärkande av demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet (interpellation 2023/24:680). Den interpellationen handlade delvis om Selahattin Demirtas, och frågeställningen var snarlik dagens.

I EU-kommissionens årliga utvärdering av de framsteg som gjorts på vägen mot EU-medlemskap för Turkiet ägnas mycket uppmärksamhet åt de frågor som interpellanten Ola Möller nämner i sin interpellation. I den utvärdering som görs av vart och ett av EU:s kandidat- och partnerländer beskrivs de uppmärksammade fallen i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna utförligt, inklusive de långa processer som pågår för att få Turkiet att frige Selahattin Demirtas. När frågan har kommit upp i Europarådets mellanstatliga format, ministerkommittén, har Sverige som medlem konsekvent ställt sig bakom uppmaningarna till Turkiet att respektera Europadomstolens domar och frige både Selahattin Demirtas och Osman Kavala. Det är allvarligt att Turkiet inte har verkställt dessa domar.

Frågan kommer att återupptas till hösten, då Turkiet väntas offentliggöra domskälen och då Europadomstolen kommer att granska domen. Sverige anser att det turkiska agerandet är helt oacceptabelt och fortsätter att driva på för en omedelbar frigivning. Det faktum att Turkiet inte har följt Europadomstolens beslut i fallen Kavala och Demirtas tas också upp i den framåtblickande rapport om Turkietrelationen som EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst tog fram på uppdrag av Europeiska rådet i november 2023.

Vidare upprepade EU-kommissionen i den senaste utvärderingen av Turkiet från 2023 bland annat sin allvarliga oro över den fortsatta tillbakagången inom områdena demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i Turkiet. Denna situation beskrivs även utförligt av olika icke-statliga organisationer, exempelvis Amnesty och Human Rights Watch.

Sverige delar bedömningen från såväl EU-kommissionen som EU:s utrikestjänst. Vi tillmäter situationen för de mänskliga rättigheterna stor vikt i synen på alla EU-kandidatländer, inklusive Turkiet.

Jag vill betona att Sverige kommer att fortsätta att verka för en mer demokratisk utveckling i Turkiet där mänskliga rättigheter fullt ut respekteras. Detta gäller särskilt situationen för politiker, journalister, personer som tillhör minoriteter, människorättsförsvarare och hbtqi-personer.