Fru talman! Jag vill inleda med att tacka Centerpartiet för möjligheten att få diskutera de här viktiga frågorna i dag.

Transparens och öppenhet i den politiska debatten är avgörande både för att vi som deltar i opinionsbildningen ska kunna bemöta det som sägs och för att väljarna ska kunna bilda sig en uppfattning och utkräva ansvar i efterhand. Det är också avgörande för trovärdigheten i den politiska debatten att vi som deltar i denna står för en rak och öppen opinionsbildning, och det gäller förstås särskilt politiska partier. Vi har alla ett stort ansvar för att bidra till saklighet och tydlighet vad gäller budskap och avsändare, detta förstås oavsett i vilka forum debatten förs, inklusive sociala medier.

Den fråga vi ska debattera här i dag har fler bottnar än just vilket ansvar vi som politiker har för att värna, vårda och vidmakthålla vår demokrati. Vårt styrelseskick och vårt sätt att leva är utsatta för press från såväl inhemska som utländska aktörer som motsätter sig vårt demokratiska beslutsfattande.

Det är känt att det från flera olika aktörer finns ett brett så kallat författningshot som syftar till att försvaga det demokratiska samhället. En del av det hotet består i att utländska aktörer och auktoritära stater agerar offensivt mot svenska intressen, inte minst genom attentatshot från våldsbejakande extremism. En annan del av hotet består av spridning av vilseledande information, rykten, desinformation och våldsförhärligande propaganda. Det senare bidrar till att öka motsättningarna i samhället och till att urholka förtroendet för samhällets centrala institutioner. Det kan även bidra till ett ökat hot mot olika företrädare för vårt samhälle.

Regeringen tar detta hot på mycket stort allvar. Vårt samhälle ska präglas av öppenhet, demokrati och respekt för grundläggande fri- och rättigheter. Människor ska kunna röra sig tryggt och fritt, delta i sammankomster och uttrycka sina åsikter utan rädsla. Digitala verktyg som kan användas anonymt eller under falsk identitet skapar däremot många och varierade möjligheter att till exempel utsätta förtroendevalda och andra som deltar i den offentliga debatten för desinformation, cyberangrepp, förtal och annat näthat.

Regeringen arbetar aktivt för att öka motståndskraften mot sådana påverkansförsök. Det arbetet är också en central del i den nya strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism som regeringen beslutade om i januari i år. Enligt strategin är det viktigt att identifiera desinformation och falska rykten som sprids av aktörer i Sverige, bland annat eftersom de plockas upp och utnyttjas av våldbejakande extremistmiljöer i deras propaganda.

Regeringen har även vidtagit andra åtgärder. Medborgarnas kunskap och förmåga att förstå informationsflödet är en förutsättning för en motståndskraftig demokrati. Mediemyndigheten har därför nyligen fått i uppdrag att arbeta långsiktigt för att stärka allmänhetens medie- och informationskunnighet. Uppdraget innebär ett proaktivt arbete för att stärka allmänhetens förmåga att identifiera och värdera olika typer av budskap, inklusive sådana som manipulerats, till exempel genom användning av artificiell intelligens.

Arbetet för att skydda vår demokrati, vår yttrandefrihet och vårt sätt att leva fortgår. Som framgår bedriver regeringen detta arbete genom en bred uppsättning av åtgärder.

Låt mig avslutningsvis återigen framhålla att det är vi som har och söker väljarnas förtroende som måste agera med gott exempel. Det behövs en partipolitisk diskussion om hur vi kan stärka arbetet för att sprida korrekt och saklig information. Ett särskilt ansvar vilar som sagt också på oss som deltar i den offentliga debatten.

(Applåder)