Fru talman! Tack, Leif Nysmed! Jag tycker att det är jätteviktigt att de här frågorna belyses, särskilt med den expertis som Leif Nysmed besitter gällande branschen.

I byggbranschen beviljades förra året 743 arbetstillstånd. Den 1 december 2023 trädde de lagändringar i kraft som innebär ett försörjningskrav på 27 360 kronor i stället för 13 000 kronor. Fram till den 31 maj i år har bara 200 arbetstillstånd, alltså förstagångsansökningar, beviljats i byggbranschen. Det är en relativt liten andel om man ser till de totalt omkring 310 000 personer som arbetar i byggbranschen.

Byggbranschen är ett exempel på en bransch där särskilda krav ställs för att man ska beviljas arbetstillstånd. I branscher med sådana särskilda beviskrav beviljar Migrationsverket faktiskt bara 22 procent av ansökningarna. Det är ett sätt att hantera dessa speciella branscher där man behöver särskild tillsyn, så som Leif Nysmed efterfrågade.

Vi känner till att en del av dem som arbetar inom byggbranschen är utstationerade arbetstagare från ett annat EU-land där arbetsvillkoren ibland kan vara sämre än vad de är på den svenska arbetsmarknaden. Den utredning som nyligen presenterade sina resultat föreslår därför att den utlänning som är utstationerad i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land utöver ett anställningsavtal även ska ha ett underlag med de villkor som gäller för arbetet i Sverige, vilket också kan bidra till bättre villkor för gruppen.

En relevant grupp att ta upp i sammanhanget är uzbekiska medborgare. Förra året sökte 775 uzbekiska medborgare asyl i Sverige. Totalt beviljades 42 av dessa ansökningar, vilket innebär en beviljandegrad på 5 procent. Vi vet att en stor del av den här gruppen befinner sig i Sverige illegalt och att den andelen har ökat de senaste 20 åren.

Enligt SCB befann sig drygt 5 000 personer födda i Uzbekistan i Sverige under 2021. Det finns dock siffror som pekar på att det skulle kunna vara så många som 20 000. Dessa siffror illustrerar det vi redan känner till, det vill säga att denna grupp främst befinner sig i Sverige illegalt. Vi vet också att det förekommer att de inte ansöker om asyl och att de legaliserar sin vistelse först när de uppmärksammas av myndigheter, vilket bland annat sker i samband med arbetsplatsinspektioner.

Den uzbekiska gruppen är ett exempel som visar hur allvarligt det här är. Dessa personer är oerhört utsatta, och därför är arbetet som regeringen gör mycket viktigt. Det handlar inte minst om fler arbetsplatsinspektioner, men också om att utreda möjligheter att på olika sätt införa skärpta sanktioner mot de arbetsgivare som på ett ganska brutalt sätt utnyttjar den här arbetskraften.