Fru talman! Jag tackar än en gång Laila Naraghi för möjligheten att lyfta dessa frågor tillsammans i dag.

Jag vill verkligen ta fasta på den ambition som Laila Naraghi ger uttryck för och som jag verkligen delar - betydelsen av att vi mobiliserar på alla fronter för att komma åt det stora samhällsproblem som utgörs av män som slår kvinnor, och även annat våld i nära relationer.

Jag vill också bejaka vikten av att ha bredd i perspektivet när man tar sig an den här frågan. Jag tror för egen del att det straffrättsliga är väldigt betydelsefullt. Det är viktigt att vi inte begränsar oss till bara de kriminella gängen och nätverken utan att vi även ser att dagens straff när det gäller övergrepp på det här området inte speglar brottens allvar.

Det är en utomordentligt destruktiv ordning att Kriminalvården inte får överväga återfallsrisken som en omständighet när de ska avgöra om någon ska bli villkorligt frigiven eller inte. Det kan vara en utomordentligt farlig sak för kvinnor som har blivit utsatta för våld av en man som kommer ut i förtid. Det straffrättsliga är superviktigt.

Vi har talat om kontaktförbuden, och jag är säker på att vi kommer att kunna bygga gemensamma breda majoriteter kring detta när vi återkommer till riksdagen med de lagförslagen. Det ser jag fram emot. Jag är också väldigt glad över det vi gör på det civilrättsliga området.

När det gäller det hyresrättsliga har Laila Naraghi frågat om en tidpunkt för bodelningsfrågorna. Vi har sagt att det ska ske under året, och det står fast. Jag tänker att det är "show, don't tell", så ni får veta det när den kommer. Också andra frågor som rör vårdnad, umgänge, boende och som är relaterade till barn är i praktiken väldigt betydelsefulla frågor för kvinnor som har blivit utsatta för våld.

Låt oss bejaka den gemensamma ambitionen och glädjas åt allt vi gör gemensamt, se på nya frågeställningar och hålla bredden uppe när det gäller reformerna - från straffen till bostaden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.