Herr talman! Jag känner Maj Karlsson som en engagerad men också ärlig debattör, och därför kan jag väl inte dölja att jag känner en viss besvikelse över de ord och de värderingar som ledamoten lägger i min mun.

Jag tror att mitt arbete i den här kammaren har präglats av min uppfattning och min tro på alla människors lika värde. Det är den utgångspunkt jag arbetar utifrån också i mitt uppdrag som socialtjänstminister.

Bilden är inte heller korrekt när det gäller skattesänkningar för de allra rikaste, utan här är det tydligt att vi har olika ideologiska ingångar.

Det har varit en utgångspunkt för regeringen att skattesänkningarna ska vara för dem som tjänar minst. Varför? Jo, för att det är en frihet att kunna försörja sig själv. Att kunna utforma sitt liv med den inkomst man har är en oerhört viktig del i att faktiskt stå på egna ben och också i att barn som växer upp ser att föräldrarna går till arbetet och kan försörja sig själva.

Av den anledningen har också skattesänkningarna gjorts för dem som tjänar minst. Man ska inte först arbeta och slita och betala skatt för att sedan behöva få bidrag tillbaka på den skatt man har betalat. Vi har den uppfattningen att man ska kunna leva på sin lön. Det är en väldigt enkel filosofi men som påverkar människor i väldigt hög utsträckning.

När det gäller beräkningar av riksnormen har de sett olika ut över tid, men grunden för uppräkningen har varit densamma. Regeringen tar emot underlaget från Konsumentverket och tar ställning till behovet av ändring av riksnormen samlat med prognosen för KPI för innevarande år. Prognoser över KPI och inflationen baseras på ett omfattande underlag som tas fram inom Regeringskansliet. Exempelvis beaktas utfall för KPI-inflationen och dess olika delar, enkätsvar från hushåll och företag samt det allmänna ekonomiska läge som vi befinner oss i.

Regeringen gör fyra prognoser per år som också publiceras på regeringens hemsida. Man kan ta del av dessa och se hur regeringen prognostiserar utvecklingen när det gäller ekonomin.

Regeringen har för åren tidigare mottagit underlag från Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Konsumentverket. Det finns alltså ett ganska omfattande beslutsunderlag som ligger till grund för det här. Vissa år har belopp i riksnormen höjts utöver riksnormshöjning där ändringar i andra regelverk har beaktats, såsom höjningar av barnbidrag, höjning av radio- och tv-avgift eller borttagande av fritidspeng.

Regeringen gör alltså en samlad bedömning och bedömer därefter behovet av ändring av riksnormen. Det har alltså inte inkommit några som helst oriktiga eller oärliga uppgifter vare sig till KU eller någon annanstans, och detta går också tydligt att ta del av på regeringens hemsida.