Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

För ett år sedan KU-anmälde jag en lång rad statsråd för hanteringen av riksnormen i försörjningsstödet. Camilla Waltersson Grönvall var ett av dessa statsråd, och här i dag får hon klä skott för alla. Min anmälan hade sin grund i att riksnormen inte räknats upp enligt Konsumentverkets pris- och konsumentundersökningar, vilket socialtjänstförordningen föreskriver. Den har i stället räknats upp med KPI, vilket bekräftas i en rapport från riksdagens utredningstjänst.

Försörjningsstöd kan man få om ens övriga inkomster inte är tillräckliga för att försörja sig själv och sin familj. Det uppbärs av dem som har det allra sämst ställt ekonomiskt och ska säkerställa att deras grundläggande ekonomiska behov är tillgodosedda. Försörjningsstödet består av riksnormen och faktiska skäliga kostnader för exempelvis boende och hushållsel. Riksnormen innehåller kostnader för bland annat livsmedel, kläder och skor.

Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar innehåller de varor som finns i riksnormen. Syftet med att grunda riksnormen på dessa uppgifter är att de som har försörjningsstöd ska ha råd med de varor som ingår i riksnormen.

KPI mäter i stället den generella prisnivån i Sverige. Det är ett mått som inkluderar långt fler varor och har en mycket långsammare ökningstakt än konsumentverkets beräkningar.

Om riksnormen hade skrivits upp utifrån Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar sedan 2006 hade en ensamstående utan barn varit berättigad till omkring 2 000 kronor mer i månaden. För sammanboende med två barn handlar det om närmare 6 000 kronor per månad.

Herr talman! Jag KU-anmälde regeringens hantering av riksnormen för att få klarhet i hur det ligger till. Men det finns några saker som fortfarande är oklara för mig efter KU:s granskning.

Statsrådet säger i sitt svar att riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Jag undrar vad det faktiskt betyder att riksnormen grundar sig på dessa undersökningar. Statsrådet säger vidare att socialtjänstförordningen inte utesluter att regeringen även beaktar andra underlag och beräkningar när man fastställer riksnormen.

Men faktum är att riksnormen skrivs upp enligt ökningen av KPI. Det framgår som sagt av en utredning från RUT, och på regeringens hemsida står det att uppräkningen av riksnormen för 2024 motsvarar finansdepartementets KPI-prognos för 2023. Vad har då Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar för betydelse? Att helt följa KPI är väl inte att "även beakta"?

Jag undrar också hur regeringen år efter år lyckats med att beräkna riksnormen med utgångspunkt i Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar när de presenteras efter att riksnormen slås fast. År 2022 skickades Konsumentverkets beräkningar den 14 november. Regeringens beslut om riksnormen publicerades den 3 november. Det är också så det brukar gå till, enligt Konsumentverket. Hur klarade regeringen av att grunda riksnormen på något som då ännu inte fanns?