Fru talman! Midsommarafton nalkas. Det är ett säkert tecken på att sommaren är här på riktigt. Och oavsett om det är sol eller regn den dagen – det är oftast det sistnämnda – brukar man vara på någorlunda gott humör när sillen, färskpotatisen och jordgubbarna står uppradade på lunchbordet.

Ett annat sommartecken, som ändå är lite större för mig, är det som de senaste veckorna har präglat stadsbilderna runt om i vårt avlånga land. Jag syftar på alla bilder från skolavslutningar i grundskolan. Vi ser också nyexaminerade universitetsstudenter som nu ska använda sina nyvunna spetskunskaper på arbetsmarknaden och därmed gå från teori till verklighet. Och såklart har vi alla utspring; studentfirande ungdomar har fyllt våra vägar med glädje. De ska nu gå ut i vuxenlivet på riktigt.

Samtidigt – det här är lite motsägelsefullt – pågår en vinter i vårt land. Det är en ekonomisk vinter, som bland annat medför svag bnp-utveckling. Det beror på inflation och höga räntor, som har satt djupa spår. Vi har fortsatt ett krig i Europa och ökad osäkerhet i vår omvärld, vilket har försvårat situationen ytterligare.

Men låt oss minnas att varje vinter följs av en vår. Vi står inte bara inför en tid av utmaningar utan också inför möjligheter. Jag återkommer till det senare.

Mycket krut har som sagt lagts på att bekämpa inflationen. Även om kampen inte är helt över har resultat börjat visa sig. Inflationen har minskat. Men det gäller att vi fortsatt är vaksamma och uthålliga i vårt arbete. Geopolitiska oroligheter, krig i vårt närområde och andra oförutsedda händelser kan snabbt driva upp priserna igen.

Dessutom är kronkursens utveckling fortsatt en stor osäkerhetsfaktor. Liberalerna har länge ansett att vi borde införa en stabilare valuta, att vi borde införa euron som valuta. Det är nu läge att utreda detta.

Fru talman! Det ska alltid vara fördelaktigt att gå från bidrag till jobb. Genom att börja arbeta integreras man också i samhället och blir en del av en större gemenskap. Det är den bästa metoden för integration. Det ska dessutom alltid vara gynnsamt att ta ansvar för sin egen ekonomi.

Utbildningspremien behöver höjas, och möjligheterna att styra sin ekonomi behöver bli större. Därför har vi sänkt skatten på arbete och föreslår att göra det även för sparande, för att öka incitamenten att arbeta och vara självförsörjande.

Samtidigt ser vi att det behövs fler vägar till jobb. Genom förbättrad undervisning i svenska för invandrare och åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen kan vi uppnå det. Genom att stärka arbetslinjen kan vi öka sysselsättningen och minska det utanförskap som finns i vårt land.

Just utanförskapet behöver vara i extra fokus framöver. Frågan har blivit alltför styvmoderligt behandlad under lång tid. Det nya integrationspolitiska målet, som nu presenterats, betonar att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen. Det är en vision som vi i Liberalerna förespråkat länge.

Att få ordning på integrationen är avgörande för vårt land. Här ska inte finnas några skugg- eller parallellsamhällen. Alla ska, som jag nyss nämnde, bli en del av den större gemenskapen. Det kan vi uppnå genom att ställa tydliga krav på individen att bli en del av det svenska samhället samtidigt som vi såklart måste erbjuda de verktyg som krävs för att man själv ska kunna åstadkomma detta.

Fru talman! För att bygga ett starkare Sverige och upprätthålla en bra välfärd behöver vi ha en växande ekonomi. Det handlar bland annat om att satsa på investeringar i såväl forskning som infrastruktur och energiproduktion. Men vi ska likväl jobba för att minska byråkratin och få till kortare tillståndsprocesser. Så skapar vi bättre förutsättningar för företag att växa.

Produktivitetskommissionen kom med sitt delbetänkande i våras och ger oss redan nu en gedigen grund för hur vi ska förbättra svensk produktivitet och stärka vår ekonomi. Det framgår att tillväxt och produktivitet främst drivs av kunskap, innovation och entreprenörskap. För oss liberaler är det inga nyheter. Vi har alltid betonat vikten av utbildning och forskning som grundstenar för en framgångsrik ekonomi.

En annan stor utmaning som lyfts fram i delbetänkandet är den nyss nämnda växande regelbördan, som hämmar produktiviteten. Vi ser med oro på hur onödig byråkrati och långa tillståndsprocesser fördröjer viktiga investeringar. Det är dags att göra en rejäl översyn av regelverket. Vi borde kunna hitta en majoritet för det i denna kammare.

Kommissionen pekar också på behovet av ett skattesystem som främjar produktivitet. Vi liberaler har länge förespråkat en bred skattereform som främst fokuserar på att sänka skatten på arbete och att göra skattesystemet både enklare och mer förutsägbart. Det skulle inte bara öka incitamenten för arbete och företagande utan även göra Sverige mer attraktivt för utländska investeringar.

Fru talman! Det är ett mycket stort steg att gå från att vara ensamföretagare till att anställa sin första person. Det innebär ökade risker, stort ansvar och mer administration och gör tyvärr att många med all rätt tvekar inför att ta detta steg.

Bland de tillväxthinder som småföretagare upplever tillhör höga arbetsgivarkostnader de största. Därför är det glädjande att vi nu tittar på att utvidga växa-stödet från att gälla en anställd till att omfatta upp till två anställda. Det är avsett att underlätta övergången till att bli arbetsgivare och hjälpa företagare att ta det viktiga steget att utöka sin verksamhet.

Fru talman! Sverige har en lång tradition av att ha starka offentliga finanser och en välfungerande välfärdsstat. Men det är inget som kommer av sig självt. Det gäller som sagt att vi fokuserar på arbetslinjen, investeringar och tillväxtfrämjande åtgärder för att skapa de resurser som behövs för att möta framtidens behov.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och önska samtliga en glad sommar.

(Applåder)