Herr talman! Jag brukar inleda denna debatt med att säga att vårt land befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation. Låt mig den här gången säga att vi fortfarande gör det men att det i dag ser betydligt ljusare ut framöver än det gjorde för ett år sedan. Det känns skönt att kunna inleda den här debatten lite mer positivt.

Herr talman! Den höga inflationen har medfört att hushållens köpkraft har minskat. För den genomsnittliga löntagaren har uppgången i inflationen försvagat köpkraften väsentligt sedan 2021. Eftersom lönerna inte har stigit i samma takt som priserna har drygt tio års reallöneökningar gått förlorade. Reallöneminskningen har särskilt drabbat de sysselsatta som inte lyckats få upp sin lön genom att till exempel byta arbete eller arbeta fler timmar. Även om den genomsnittliga reallönen väntas öka framöver bedöms det ta flera år innan den är tillbaka på 2021 års nivå.

Herr talman! Många hushåll kände av effekterna av inflationen när priserna för livsmedel, resor och boende ökade i väldigt snabb takt i slutet av förra mandatperioden. Värst drabbades de som levde på marginalerna redan innan inflationen ökade.

För att hålla nere inflationen har Tidöpartiernas väg varit att reformera flera av de skatter och regleringar som har drivit upp kostnadsnivåerna i vårt land, inte minst vad gäller transportkostnaderna. Vi har bland annat vidtagit åtgärder för att motverka att de ökade drivmedelskostnaderna rullar över på konsumenterna. Priset på diesel är en viktig faktor om man vill hålla nere inflationen då det är det bränsle som används mest inom såväl jordbruks- som transportsektorn.

Jag är, herr talman, glad att kunna säga att våra åtgärder har fått effekt. För ett och ett halvt år sedan, tror jag att det var, stod jag här i kammaren och talade om sänkt skatt på diesel och bensin. Jag sa då att sänkningen var ett första steg och att vi skulle jobba vidare med frågan och återkomma med fler förslag för att få ned priserna ytterligare.

En åtgärd vi har vidtagit är att vi den 1 januari 2024 minskade reduktionsplikten kraftigt, vilket ytterligare har sänkt drivmedelspriserna, inte minst när det gäller diesel. Sveriges bensin- och dieselpriser tillhör nu de lägsta i alla västeuropeiska länder, och för första gången på mycket länge är diesel billigare än bensin. Det blev alltså betydligt mer än de 14 öre per liter vid pump som vissa för ett år sedan ville påskina att det skulle handla om. Det är ganska tyst om det nu, herr talman.

Hur har det då, herr talman, gått med inflationen, som är så skadlig för de svenska hushållens ekonomi? Jo, inflationstaktens ökning nådde sin kulmen i december 2022 och var då den största sedan 1980-talet. Månaden därefter började Tidöpartiernas budget att gälla, och samtidigt började inflationstakten dämpas för att i april i år vara på samma nivå som i december 2021.

Det vore nog, herr talman, lite väl kaxigt att påstå att minskningen beror helt och hållet på Tidöpartiernas budget, men helt klart har de åtgärder vi genomfört tillsammans haft en stor inverkan på inflationen. Just detta har, herr talman, varit ett väldigt viktigt mål för Tidöpartierna eftersom det är så viktigt för att skydda hushållens ekonomi.

Herr talman! Inflationsmålet ser ut att nås i år, men det krävs fortsatt uthållighet i det inflationsbekämpande arbetet, inte minst då osäkerheten i omvärlden är stor. Geopolitiska oroligheter och krig i vårt närområde kan exempelvis driva upp energi- och fraktpriser, vilket skulle riskera att öka inflationen igen.

I takt med att inflationen stabiliseras på en låg nivå avser Tidöpartierna att understödja ekonomins återhämtning genom reformer som syftar till att förstärka hushållens köpkraft, minska arbetslösheten samt öka tillväxten och investeringarna – med bibehållen låg inflation. Detta lägger grunden för att bygga Sverige både rikare och tryggare.

För att skapa bättre möjligheter för svenska företag att växa behövs lättnader i fråga om byråkrati och administration. Vi avser därför att fortsätta arbetet med att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag samt att vidta åtgärder för att myndigheternas handläggning ska bli effektivare och snabbare.

Men, herr talman, det kanske mest oroande på skatteområdet är fortfarande att EU ser över möjligheten att ändra beslutsförfarandet för skatter så att det endast krävs kvalificerad majoritet i stället för enhällighet. Detta är en mycket oroande utveckling som vi behöver motverka gemensamt från riksdagen om vi ska kunna fortsätta föra en ekonomisk politik som är bra för Sverige och för vårt lands invånare. Medlemsländerna har olika förutsättningar, och vi behöver variationer i skatterna för att jämna ut förutsättningarna för företag och unionsmedborgare – inte samma skatter i alla länder. Redan nu begränsas vi av EU exempelvis när det gäller nivån för skatten på drivmedel eftersom EU bestämmer miniminivån för den skatten i medlemsländerna.

Herr talman! Låt mig avsluta med att tacka skatteutskottet för ett gott samarbete under det gångna året och önska alla en trevlig sommar. Jag vill även rikta ett tack till vårt mycket kunniga utskottskansli för det arbete de utför och det stöd de utgör för oss ledamöter. De har hjälpt oss genom en del kniviga situationer under det gångna året; det har inte alltid varit helt enkelt. Jag vill också tacka Riksdagsförvaltningen och dem som arbetar här och, såklart, talmanspresidiet för ett mycket gott arbete under det gångna året.

Tack, och trevlig sommar!