Fru talman! Tack till Cecilia Rönn för frågan!

Det är en intressant fråga, men det är ju tämligen ointressant att diskutera den just nu eftersom Liberalerna ingår i en regering som inte driver kravet att gå med i euron. Det löser alltså inte Sveriges problem.

Man kan ha en diskussion om fördelar och nackdelar med euron. Skulle den ha lindrat inflationen? Vad skulle hända med vår tillväxt? Hur hänger vi ihop med det optimala valutaområdet i Europa, och hur skulle det utvecklas över tid? Det finns både fördelar och nackdelar. Jag kan konstatera att Sverige sedan euron infördes har haft starkare ekonomisk tillväxt över tid än många euroländer.

Man kan ha olika argument för euron, men det är inte argument som hjälper företag i Sverige. Det är inte argument som hjälper hushåll som drabbas av att Sverige haft högre inflation än många grannländer.

Då är vi tillbaka i regeringens analys. Om vi nu har haft högre inflation än många av våra grannländer, vad har vi då gjort för att stötta de hushåll som drabbats hårt av detta?

Alla våra nordiska grannländer har höjt barnbidraget under krisen. Varför har den svenska regeringen inte höjt barnbidraget?

Vi har haft sämre tillväxt i Sverige än i övriga Europa eller i alla fall varit i bottenträsket de senaste åren. Det finns vissa sektorer som har drabbats hårdare än andra av den här ekonomiska krisen.

Räntehöjningarna har slagit mot byggbranschen, jättehårt. Varför har vi låtit byggkrisen dra rakt in i svensk ekonomi och sänka tillväxten ytterligare? Varför har regeringen inte gjort någonting för att hindra varslen och konkurserna i byggsektorn? Är det bra ekonomisk politik, här och nu för vår tillväxt men framför allt för de ungdomar som drömmer om en bostad och för de kvinnor som faktiskt skiljer sig från sin man och behöver någonstans att bo?

Den politik som behövs i tuffa tider håller ihop samhället, och mitt argument här är att regeringen inte riktigt har förstått hur hårt den här krisen har drabbat både hushåll och vissa sektorer. Byggsektorn är en sådan, och där hade regeringen kunnat göra annorlunda val.

Dessutom har man en annan syn på fördelningspolitik och välfärdspolitik som nu har fått slå igenom i regeringens budgetarbete.