Herr talman! Vi befinner oss i slutskedet av ett omfattande arbete med att ta fram ett bilateralt avtal med USA om försvarssamarbete – det som heter defense cooperation agreement. Avtalet förhandlades fram under 2023 och undertecknades av båda parter den 5 december förra året.

Efter inhämtning av synpunkter från 111 remissinstanser, inklusive alla berörda kommuner, och efter det att Lagrådet genomfört en granskning och också bedömt att förslaget är förenligt med grundlagarna lämnade regeringen in en proposition till riksdagen den 8 maj 2024. Regeringen föreslår dels att riksdagen godkänner att Sverige ingår DCA-avtalet, dels att riksdagen antar de lagändringar som krävs för att genomföra det.

Avtalet lägger fast förutsättningar för amerikansk militär närvaro i Sverige genom att det reglerar den rättsliga statusen för besökande personal och ger tillträde till 17 svenska militära anläggningar. Avtalet möjliggör också utveckling av militär infrastruktur i Sverige.

DCA-avtalet innehåller bestämmelser om den rättsliga statusen för den amerikanska styrkan och dess personal, anhöriga och leverantörer. Det handlar om straffrättslig jurisdiktion, undantag från beskattning och rätt att upprätthålla disciplinen inom den amerikanska styrkan. Därutöver regleras frågor som rätten till tillträde till svenskt territorium, rätten att få använda vissa av Försvarsmaktens anläggningar och områden och rätten att bedriva verksamhet till stöd för den egna styrkan och dess personal.

DCA-avtalet bygger vidare på och kompletterar avtalet Nato SOFA som riksdagen nyligen antog med stor majoritet.

Herr talman! DCA-avtalet är ett naturligt steg i en förändrad omvärld och en logisk fortsättning på det svenska medlemskapet i Nato. Avtalet svarar mot de förändrade förutsättningar för svensk säkerhetspolitik som detta medför.

Sverige och USA är nu allierade inom Nato, och det innebär att vi har förpliktelse att försvara varandra. Den avgörande omslagspunkten för svensk säkerhetspolitik var Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Rysslands brutala angreppskrig och försök att rita om Europas gränser visar på Kremls fundamentala brist på respekt för folkrätten och den utsatthet det innebär att inte vara allierad.

Nato som organisation och USA som dess starkaste medlem är grundpelaren i den nordatlantiska säkerheten. Vår säkerhet vilar på att den transatlantiska länken vidmakthålls. En trovärdig svensk förmåga att få allierat stöd och stödja andra allierade bygger på förberedelser och samarbete i fredstid. Våra grannländer har dragit samma slutsatser. Danmark och Finland genomför just nu DCA-processer, och Norge har sett över sitt DCA-avtal och lagt till ytterligare platser där amerikansk närvaro är möjlig. Sammantaget rör det sig om 47 platser i Norden, varav 17 ligger i Sverige.

DCA-avtalet kommer att underlätta nuvarande och framtida amerikansk närvaro i Sverige. Det möjliggör och förenklar andra allierades närvaro på vårt territorium, vilket är grunden för att kunna ge och ta emot militärt stöd.

Sverige har genom åren haft ett omfattande internationellt försvarssamarbete, och det har vuxit sig allt starkare. Vi har under en längre tid arbetat med att förbereda och förenkla internationell samverkan och värdlandsstöd. DCA-avtalet är ett av flera steg som underlättar allierad militär närvaro i och förflyttning genom Sverige. Det behövs när vi som allierade omfattas av gemensamma försvarsförpliktelser.

Som medlem i Nato kommer behoven och förväntningarna på utländsk närvaro i Sverige att öka, inte minst från USA. Vårt övningssamarbete med USA är viktigt och omfattande, och det stärker också vår försvarsförmåga.

Herr talman! Låt mig ta några exempel bara från de senaste månaderna. I mars samövade Försvarsmakten med amerikanska Bomber Task Force och gjorde flygningar över Stockholm och Uppsala som en del av övningen Nordic Response. I början av maj fälldes en amerikansk bataljon över Hagshults flygbas under övningen Swift Response. I slutet av maj understödde Försvarsmakten förflyttning av ett amerikanskt förband från Norge till Finland genom övningen Immediate Response 2024, och i början av juni påbörjades övningen Baltops 24, en amerikanskledd marin övning som bland annat äger rum i Stockholms skärgård, på Gotska Sandön och på Gotland. Det rör sig alltså om tusentals amerikanska soldater och hundratals moment och aktiviteter bara under den senaste månaden.

Före Natomedlemskapet gav regeringen tids, förbands- och verksamhetsbegränsande mandat till Försvarsmakten för utländsk trupps närvaro i Sverige. De senaste åren har regeringen genom rambeslut lättat upp tillståndsprocessen. Men med DCA-avtalet slipper vi ad hoc-lösningar och får i stället en heltäckande överenskommelse som täcker nutida och framtida krav på övningar. Det underlättar och effektiviserar samarbetet som allierad, och det stärker vår säkerhet.

Herr talman! DCA-avtalet blir en hörnsten för försvaret i norra Europa genom att skapa förutsättningar för amerikanskt stöd och amerikansk närvaro om säkerhetsläget så kräver. USA:s säkerhetspolitiska engagemang och militära närvaro i norra Europa är ett vitalt intresse för Sveriges säkerhet, särskilt i det allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläge som vi nu befinner oss i. DCA-avtalet främjar svenska intressen och gör Sverige säkrare genom att verka avskräckande och stabiliserande.

Avtalet i sig självt är också en viktig signal om USA:s säkerhets- och försvarspolitiska engagemang för Sverige. En amerikansk närvaro i Sverige verkar avhållande på en möjlig angripare och kan förebygga uppkomsten av väpnade hot. DCA-avtalet är också till nytta för Sveriges relation som allierad med USA. Sverige har redan ett nära samarbete med USA inom det säkerhets- och försvarspolitiska området, och det fördjupas ytterligare i och med Natomedlemskapet.

Nyttjandet av DCA-avtalet kommer att vara ett långsiktigt gemensamt bilateralt projekt som utöver operationer och övningar kan underlätta skapandet av nya och framtida militära förmågor. Avtalet stärker säkerheten för USA, våra nordiska och baltiska allierade och Nato som helhet. Det stärker förutsättningarna för försvaret av vårt närområde och underlättar Sveriges effektiva integration i Nato och samverkan med våra grannländer.

Det är en styrka, herr talman, att Sverige, Finland, Danmark och Norge får effektiva och liknande samarbetsformer med USA. Det är en signal om säkerhetspolitisk samstämmighet, och det stärker säkerheten i Nordeuropa och underlättar Natos försvarsplanering.

Sammantaget är DCA-avtalet en naturlig fortsättning på det svenska Natomedlemskapet och de förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar som det medför. Det skapar förutsättningar för amerikanskt militärt stöd till Sverige och blir en hörnsten i försvaret av norra Europa. Avtalet är avskräckande, stabiliserande och av stor vikt för Sverige.

(Applåder)