Herr talman! Som Peter Hultqvist, tidigare försvarsminister, konstaterade inleddes förhandlingarna med USA redan under hans tid som försvarsminister. Det är därför han är en inbiten förespråkare av DCA-avtalet utan några större invändningar. Jag har därför ett par frågor till ledamoten Peter Hultqvist:

Varför inledde Socialdemokraterna förhandlingarna om DCA-avtalet? Skedde det på Sveriges eller USA:s initiativ? Skedde det före eller efter Sveriges ansökan om Natomedlemskap?

Vidare vore det intressant att få höra vilka ingångsvärden man hade från svensk sida i förhandlingarna. Vad ville Sverige uppnå med avtalet? Dessa frågor är viktiga när vi läser DCA-avtalet. Vi kan konstatera att det är ett avtal där USA är den stora vinnaren. Man får stort militärt tillträde till Sverige på 17 platser från norr till söder. Man får ha sina egna lagar och egna regler och behöver inte bry sig om tillsyn från svenska myndigheter.

I alla de andra nordiska avtalen finns skrivningar om kärnvapen, men det saknas i det svenska avtalet. Varför lyfte ni inte frågan om kärnvapen när du var försvarsminister, Peter Hultqvist?

Man ska komma ihåg att Lars Løkke Rasmussen nog aldrig tänkte sig en diskussion om att sälja Grönland. Hultqvist var ju själv väldigt tydlig med att han aldrig tänkte gå med i Nato. Lite större förmåga att se det oväntade runt hörnet tycker jag man kan förvänta sig av Sveriges riksdagsledamöter.

Folkrätten är lika för alla, hävdar Hultqvist, även för USA. Jag skulle nog ändå vilja peka på att USA inte har undertecknat konventionen om förbud mot personminor eller konventionen som förbjuder klusterammunition. Man är många gånger tydlig med att man ifrågasätter internationell rätt till förmån för sina egna intressen. Vi måste komma ihåg att det är en stormakt vi skriver avtal med.