Fru talman! Det är fantastiskt hur svenska folket engagerar sig i ideella insatser i vårt land. Utan de ideella insatserna hade vi inte klarat att upprätthålla välfärden och social gemenskap. Vi hade inte klarat själva upprätthållandet av demokratin i landet.

Därför är det viktigt att civilsamhället och trossamfunden har ett långsiktigt och stabilt stöd från staten. Men det behövs också villkor som värnar allt det goda som civilsamhället och trossamfunden står för, så att inte medel går till organisationer som använder offentliga medel för verksamhet som tjänar helt andra syften. Sådan verksamhet undergräver förtroendet för både civilsamhället och staten.

Det lyfts nu in i själva lagtexten vilka omständigheter som krävs för att man ska kunna få bidrag. Det finns samtidigt andra lagar som beivrar brott som personer begått, men villkoren för bidragsgivning handlar om det som sker inom ramen för själva verksamheten.

Jag roade mig med att ta fram namnen på några av de trossamfund som i dag får statliga bidrag. Det är Anglikanska kyrkan i Sverige, Bibeltrogna Vänner, Danska kyrkan i Sverige, Norska kyrkan i Sverige, Equmeniakyrkan, EFS, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén, Islamiska samarbetsrådet, ortodoxa kyrkor, Svenska Alliansmissionen, Romersk-katolska kyrkan och Jehovas vittnen. Det finns fler än dessa, ska jag också säga.

Fru talman! Kristdemokraterna har verkat för att skapa tydlighet i propositionen, inte minst om den så kallade företrädarrollen, som flera har varit inne på här tidigare. Det har civilsamhället och trossamfunden efterfrågat.

I propositionen är det tydligt att inte varje enskild medlem eller deltagare anses vara företrädare för en organisation, och inte heller deltagare eller funktionärer vid enstaka tillfällen. Företrädare är exempelvis ledare och styrelsemedlemmar.

Det krävs att man företräder organisationen externt eller internt för att man ska anses vara en företrädare. Funktionärer vid läger eller arrangemang är inte att betrakta som företrädare i normalfallet.

Regeringen tydliggör att det inte åligger organisationen att ta ansvar för sådana privata uttalanden som en företrädare gör som saknar en koppling till dennes funktion som företrädare.

Många ledare inom framför allt barn- och ungdomsorganisationerna är unga personer, som i scoutrörelsen och idrottsrörelsen. Att ett agerande av en ung företrädare alltid ska leda till samma konsekvenser som ett agerande av en vuxen bedöms inte önskvärt, enligt regeringen. Det skulle kunna påverka viljan till ideellt engagemang. Vi vill ju tvärtom uppmuntra till ungas och barns engagemang i civilsamhället, och därför är det en viktig del för oss kristdemokrater.

Fru talman! Den nya propositionen innehåller också ett antal skärpningar, till exempel om man främjar extremism genom att tillhandahålla lokaler åt en extremistisk organisation. Då ska inga bidrag betalas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till trossamfund och civilsamhället

Ett annat exempel är att det tydliggörs i vilka fall ett trossamfund eller en organisation bryter mot demokrativillkoren. Detta gäller till exempel när ett trossamfund eller en civilorganisation uppmanar sina medlemmar eller allmänheten att använda konkurrerande system för rättskipning i stället för det ordinarie rättssystemet eller om medlemmarna uppmanas att motverka genomförandet av fria val.

Ett annat förtydligande som görs i propositionen är att samröre med extremism innebär att ett trossamfund eller en organisation bryter mot demokrativillkoret. Ett tillhandahållande av lokaler kan alltså anses som främjande av våldsbejakande extremism. Därmed bryter man mot demokrativillkoret, och då ska man inte erhålla några statliga pengar.

Till sist, fru talman: Demokrativillkoren sänder en viktig signal om de grundläggande värderingar som gäller i vårt samhälle. Vi kan läsa om det i regeringsformen. Det handlar om vanliga, traditionella värderingar som ärlighet, öppenhet och tydlighet. Det innebär att vi har tydliga villkor för vilka organisationer som ska ha rätt att få ta del av våra skattemedel.

Redan i dag ställs det sådana villkor för att kunna få del av stöd. Men de demokrativillkor som gäller i dag har kritiserats, som vi hört här tidigare, för att vara otydliga och svåra att tillämpa. Den kritiken har regeringen tagit på allvar.

Med de nu föreslagna demokrativillkoren skapas tydliga krav på vad organisationer inte får göra om de ska kunna få stöd från staten. Det ska vara tydligt att allmänna medel ska gå till organisationer som upprätthåller demokratin och inte till dem som undergräver den.

Jag ställer mig bakom utskottets förslag till ställningstagande och yrkar avslag på motionsyrkandena.

(Applåder)