Fru talman! Det är oerhört bra att det råder enighet i Sverige kring att stödja Ukraina. Men tyvärr, fru talman, råder det inte enighet om nivån på stödet. Sverige och hela EU behöver öka stödet. Och vi behöver snarast ge besked till Ukraina om Jas 39 Gripen.
Vi behöver göra detta framför allt för Ukraina, som kämpar för sin frihet, sin demokrati och sin blotta existens. Men vi behöver faktiskt också göra det för oss själva. Ukraina är i dag hela det fria Europas sköld mot Putins tyranni.
Under det besök i Ukraina som finansutskottet gjorde ganska nyligen och som många på ett mycket fint sätt vittnat om här i dag påmindes vi - bland ruinerna efter Putins terror i Borodjanka, bland vittnesmålen från civila om brotten mot mänskligheten men också ställda inför den orubbliga beslutsamheten att försvara sitt land hos de människor vi träffade - om vilket orimligt övertag i manskap och vapen Ryssland har i dag.
Ukrainas nästan ofattbara mod och skicklighet på slagfältet räcker i dag för att inte förlora mark, men för att verkligen vinna och korta ned krigets lidande ber det ukrainska folket oss i väst, i EU och i Sverige om mer stöd. Det är mycket som behövs akut nu: generatorer, luftvärn, ammunition, andra vapensystem, stridsflyg och mycket, mycket mer pengar.
Problemet med stödet för Ukraina i Sverige är alltså inte orden. Vi ska vara tacksamma för att det finns en stark, principiell enighet bakom Ukraina i denna kammare. Problemet är handling. Sverige, med sin låga statsskuld och starka militärindustri, har resurser att bistå Ukraina mer, vilket också ligger starkt i vårt säkerhetsintresse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2024 - Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Mest av allt gäller detta Jas Gripen. Den dagen Jas flyger över Ukrainas blå himmel innebär det en avsevärd förstärkning av Ukrainas luftförsvar. Regeringen säger just nu att det är paus när det gäller att skicka Jas, men sedan klargjorde Ukraina att man absolut vill ha Jas 39 Gripen så fort som möjligt och att man behöver träna piloter på Jas Gripen. För övrigt är det i sig ett lättränat plan; i själva verket är det känt för just detta.
Sedan meddelade Frankrike att man skickar Mirage till Ukraina i närtid. Här var det ingen paus, tvärtom. Jas, F-16 och Mirage måste kunna operera tillsammans i Ukraina, precis som de gör inom Nato. Det är i själva verket inte bra att just vårt stridsflygplan Jas Gripen inte flyger i Ukraina.
Ett besked nu om Jas skulle innebära att planeringen kan startas nu, precis som gjordes för F-16. Utbildning av piloter kan inledas samtidigt med formandet av en gedigen och långsiktig kapacitet för reparation och logistik. Om regeringen redan för ett år sedan hade påbörjat en planering som säkerställer helheten för ett sådant stöd hade vi varit redo nu.
Regeringen måste nu göra allt för att korta väntetiden fram tills det blir möjligt att skicka Jas, mer diplomatiskt och planeringsmässigt för att vi ska kunna göra det snarast. Tiden är Ukrainas fiende, som Zelenskyj själv uttryckte det. Det har tagit för lång tid - onödigt lång tid. Medan vi diskuterar offras ukrainares liv för deras och vår frihet. Där finns ingen paus.
Centerpartiet förslår därför att regeringen nu ger detta löfte - en entydig Jas-option. Ukrainarna ska inte behöva vänta ytterligare för att vi inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för utbildning av piloter, reparation och logistik.
Sedan tycker vi att det är märkligt att man, när man äntligen sätter upp en försvarsfond för långsiktighet och förutsägbarhet på minst 1 procent av bnp - just den typ av försvarsfond som Centerpartiet har krävt väldigt länge -, delar upp stödet i 25 miljarder per år. I praktiken skjuts stödet på framtiden.
Vad är poängen med att de sista 25 miljarderna är planlagda att komma 2026, då kriget förhoppningsvis är över? Varför säger man inte bara som Danmark och andra länder, att summan finns tillgänglig här och nu, för att garantera så många leveranser som går att göra nu, förutsägbarhet och kontinuitet i Ukrainas stora ögonblick av nöd?
Som det är nu är det för lite och för sent. Drygt 1 procent av vår bnp över tre år innebär att Sverige fortfarande ligger långt efter våra nordiska och baltiska grannländer. G7-länderna och EU har gemensamt just beslutat att belåna de frysta tillgångarna i väst för att sätta upp en fond som ska tillgängliggöras Ukraina så fort som möjligt, motsvarande minst 530 miljarder kronor. Måtte Sverige på motsvarande vis, fru talman, kunna leverera det vi kan bilateralt, som land!
Sverige måste stå längst fram i Europa i stödet för Ukraina - allra längst fram, med länder som Estland och Danmark, inte i mitten eller halvvägs - och leda Europa. Vi måste göra allt som krävs för att Ukraina ska vinna detta krig.