STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Fru talman! I dag ska vi debattera TU18 Infrastrukturfrågor. Dagens betänkande är, som några av ledamöterna har sagt här innan, ett av de viktigaste vi debatterar i trafikutskottet inte minst i år eftersom regeringen nu tar fram en ny infrastrukturplan.

Trafikverket kom med ett förslag om hur vi bör fördela statens pengar under åren 2026-2037. Landets olika län, olika organisationer och företag skickade i april in sina remissvar på förslaget. I höst planerar regeringen att lägga fram en proposition till riksdagen.

Övergripande handlar det om hur mycket pengar vi ska lägga på underhåll och hur mycket som ska gå till investeringar i väg och järnväg. Här är alternativ finansiering väldigt viktig parallellt med statens anslag till infrastruktur för att möta de stora behov som finns runt om i Sverige.

Låt mig först konstatera att Liberalerna ser landets olika transporter som delar av ett system där alla trafikslag behövs. Det är det effektiva användandet av varje trafikslags fördelar som bygger ett starkt transportsystem i Sverige. Därför behöver vi ett ökat fokus på hur trafikslagen samverkar. Det är tiden dörr till dörr som är viktig, inte tiden för en delsträcka. Därför behöver vi på ett helt annat sätt tänka i stråk och sammanhängande resor.

Ett effektivt transportsystem påverkar möjligheterna att kunna välja jobb och skola. Samtidigt är företag beroende av pålitliga godstransporter och tillgång till rätt kompetens. Sveriges konkurrenskraft och möjligheten att driva företag och söka arbete i hela landet är väldigt starkt beroende av fungerande transporter.

Därför krävs ett ökat fokus på underhåll av infrastruktur. Det är samtidigt den samhällsekonomiskt mest effektiva användningen av våra gemensamma skattemedel. Vi behöver också investera i ny kapacitet. Här krävs också ett helhetsperspektiv på nationell nivå.

Vi behöver bygga bort flaskhalsar på våra vägar och i järnvägsstråken, satsa på smidiga byten när vi reser och ha fungerande knutpunkter för lastning och lossning av gods. Två viktiga exempel är att vi behöver bra kollektivtrafik till våra flygplatser och omlastning från tåg och lastbil till sjöfart i våra hamnar.

På så sätt kan vi underlätta för att möta svenska företags stora behov av utländsk arbetskraft och öka deras exportmöjligheter. För att öka de gränsöverskridande transporterna krävs en större samordning mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Vi måste också påverka inom EU och även på global nivå.

Det finns väldigt stora behov av både underhåll och ny infrastruktur. Pengarna räcker inte till. Därför krävs det väldigt tuff prioritering.

Det var därför som vi liberaler sa nej till utbyggnaden av nya höghastighetsbanor i södra Sverige innan valet 2022. Det var ett projekt som skulle ha kostat långt över 400 miljarder. Det är pengar som kan göra betydligt större nytta runt om i Sverige, något som vi nu har möjliggjort. Det gäller inte minst i det nya geopolitiska läge som vi är i med ökade infrastrukturbehov för försvaret.

Här vill jag lyfta fram Sveriges största flaskhals för både person- och godstransporter. Det är järnvägssträckan Göteborg-Alingsås, som är av mycket stor vikt för försvaret. Att den inte finns med i den nuvarande nationella infrastrukturplanen är för mig en fullständig gåta och ett symtom på att prioriteringsprocessen inte fungerar. Det behöver åtgärdas i nästa plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Även om de nya höghastighetsbanorna har stoppats är det viktigt att se att de tre delsträckor som varit utpekade täcker ett behov av att bygga bort flaskhalsar. De delsträckorna bör alltså byggas.

För att vi politiker ska kunna prioritera rätt från början är de samhällsekonomiska kalkylerna för projekten oerhört viktiga som beslutsunderlag. Höghastighetsbanorna är ett exempel där kostnaderna tredubblades jämfört med de initiala kalkylerna. Så kan vi inte fortsätta.

Liberalerna vill se betydligt högre träffsäkerhet på de initiala kalkylerna, vilka avgör om ett projekt prioriteras av politikerna eller inte. Kalkylerna behöver också prioritera upp godsets betydelse för Sveriges utveckling.

Regeringen har nu gett Trafikverket i uppgift att dels se över kostnadsutvecklingen generellt och dels återkomma med information om orsakerna till att vissa projekt överstigit sin initialkostnad med mer än 10 procent.

Liberalerna anser att detta är ett betydligt effektivare sätt att komma åt infrastrukturens kostnadsutveckling än att som i Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag dela Trafikverket i två nygamla verk, Vägverket och Banverket. Det är något vi liberaler starkt motsätter oss.

Satsningar på vägnätet behöver också öka. Området har under en rad av år varit nedprioriterat, vilket främst har drabbat vägnätet på landsbygden. Det slår hårt eftersom bilen ofta är enda alternativet för persontransporter på landsbygden. Det minskar också möjligheten för längre och tyngre lastbilar, som är bättre för klimatet och ger effektivare transporter.

Fru talman! Transportsektorn står för en tredjedel av de svenska koldioxidutsläppen, och över 90 procent kommer från vägtrafiken. Den svenska fordonsflottan måste därför bytas ut till eldrivna fordon.

Laddinfrastrukturen är i dag en begränsande faktor, och det är glädjande att utbyggnaden nu börjar skjuta fart längs våra vägar. Samtidigt tvekar människor inför att köpa elbil då det inte finns tillräckligt med laddplatser nära bostaden, inte minst när det gäller flerbostadshus.

Regeringen gör en översyn av regelverken för att underlätta utbyggnaden, ställer krav på ökat antal laddplatser på parkeringar och vidtar andra stödåtgärder.

Övergången till eldrivna fordon startade senare för tunga transporter. Här behövs fortsatt stöd till både lastbilspremier och laddinfrastruktur under en övergångsperiod. Under teknikövergången till eldrivna fordon är biodrivmedel viktigt för att snabbt få ned vägtransporternas klimatutsläpp.

Det är inte bara vägtransporterna - flyget och sjöfarten behöver också ställa om och bli av med sitt beroende av fossila bränslen. Bland annat EU:s beslutade Fuel EU Maritime och Refuel EU Aviation ställer krav på en successiv övergång till el och biodrivmedel inom sjöfart och flyg.

Regeringen behandlar nu utredningen om landets flyginfrastruktur. Stort fokus ligger på framtidens flyginfrastruktur, där laddinfrastruktur, nya bränslen och elflygets möjligheter att effektivare binda samman Sverige finns med.

Det är bra att de här kraven kommer på EU-nivå, eftersom de svenska företagen ligger väldigt bra till i omställningen. Då ökar deras konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Sverige ligger väldigt långt fram i klimatomställningen för sjöfart, där nya fartyg för el, vind och nya bränslen tas fram. Här måste svenska hamnar möta behovet av laddinfrastruktur och nya bränslen.

Här vill jag lyfta fram Göteborgs hamn, Skandinaviens största hamn, för dess målinriktade arbete med att få bort klimatutsläppen genom att samla aktörerna inte bara i Sverige utan även i Europa, de som är aktiva i hamnens hela transportkedja, runt den gröna vision som Göteborgs hamn har.

Slutligen, fru talman: Ska vi klara våra klimatmål och effektivisera våra transporter krävs forskning, innovation och teknikutveckling. Vi behöver utveckla självkörande, eldrivna fordon som är uppkopplade och som underlättar delningsekonomi i samhället. Vi behöver lagstiftning som möjliggör för oss att utnyttja den snabba teknikutvecklingen så länge den uppfyller säkerhetskrav och kraven på personlig integritet. Digitaliseringen ger stora möjligheter, där tillgången till data ingår som en del av infrastrukturen och ger ett trafiksäkert och kostnadseffektivt transportsystem - och faktiskt också minskar behovet av ny infrastruktur.

Med de orden vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)