Herr talman! I den brottsbekämpande verksamheten och användningen av tvångsmedel brukar man tala om att det finns tre kriterier för legalitet.

Den första är ändamålsprincipen, som innebär att tvång endast får användas om det finns stöd i lag.

Nummer två är behovsprincipen, som innebär att tvångsmedel får användas endast om andra medel är otillräckliga.

Den tredje är proportionalitetsprincipen, som innebär att det måste finnas en koppling mellan brottets svårighetsgrad och det tvång som används. Ju grövre brott, desto mer tvång får användas, om man ser det något förenklat.

De tvångsmedel vi i dag debatterar ska vägas mot människors rätt till respekt för sitt privatliv, den personliga integriteten. Det är onekligen så att hemliga tvångsmedel i form av telefonavlyssning, dataavläsning, kameraövervakning och rumsavlyssning innebär ett avsevärt intrång i människors privatliv för den som blir föremål för sådana åtgärder.

För att säkerställa att användningen av tvångsmedel uppfyller kraven på ändamål, proportionalitet och behov ska saken prövas av domstol i närvaro av ett rättsligt ombud. Det finns även tillsyn och parlamentarisk kontroll som ska säkerställa legalitet och korrekt användning.

Herr talman! Det måste som sagt alltid ske en avvägning mellan behov och integritetsintrång. Frågan är därför om det finns ett behov av ett ytterligare utökat regelverk för hemliga tvångsmedel. Vi kristdemokrater menar att så är fallet.

Låt oss först konstatera att vi lever i en alltmer digitaliserad värld där det personliga mötet till stor del har ersatts av kontakter via nätet. Den brottsspaning och informationsinhämtning som tidigare till stor del bedrevs på fältet har nu stora begränsningar. Utvecklingen kräver nya anpassningar då en stor del av underrättelse- och informationsinhämtningen i dag måste ske i den digitala världen.

Kontakterna i gängen och den organiserade brottsligheten har till stor del flyttat in på nätet och ersatts av krypterade chattar och annan teknik. Brott initieras och planeras till stor del utan fysisk kontakt mellan inblandade kriminella. Många gånger finns hjärnorna bakom brottsligheten dessutom i andra länder, vilket ytterligare komplicerar bilden och till viss del är en ny utmaning för de brottsbekämpande myndigheterna.

Sett i backspegeln vet vi att det är mycket tack vare att utländsk polis lyckades knäcka Encrochat och andra krypterade chattar som svensk polis har lyckats lösa flera grova brott som annars hade förblivit ouppklarade.

Herr talman! Vi har sett en utveckling där brottsligheten blivit alltmer sofistikerad, systematisk, grov och organiserad. Vi har i dagsläget en synnerligen allvarlig situation med gängkriminalitet och organiserad brottslighet, med grova våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar som i stort sett saknar motstycke i Europa. Tullen rapporterar å sin sida rekordstora narkotikabeslag, och vi ser en ökad gränsöverskridande brottslighet - detta samtidigt som vi har en förhöjd hotbild med ökad risk för attentat.

Brotts- och teknikutvecklingen innebär att polis och andra brottsbekämpande myndigheter behöver arbeta på ett delvis annat sätt än tidigare för att komma åt brottsligheten. Myndigheterna behöver i betydligt fler situationer agera tidigt för att förhindra allvarliga brott. Mot bakgrund av det allvarliga läge vi befinner oss i är de nu föreslagna åtgärderna både behövliga och väl motiverade och stärker förutsättningarna för att upptäcka, förebygga och förhindra allvarliga brott.

Herr talman! Vi kristdemokrater välkomnar även möjligheten att i ökad utsträckning använda så kallad överskottsinformation om annan brottslighet. Nuvarande begränsningar känns minst sagt märkliga eftersom brott som kommer till polisens kännedom i vanliga fall ska rapporteras och utredas. Att använda informationen för att bekämpa eller utreda brott bedöms endast marginellt öka det intrång som själva inhämtningen kan ha inneburit.

Mot detta ska ställas de positiva effekter som förslagen kan antas få. Ett vidgat användningsområde är inte bara av vikt för statens intresse av att bekämpa och utreda brott utan även för brottsoffers intresse av den upprättelse som lagföring och rätten till skadestånd innebär, liksom betydelsen för brottsoffret att brottsbekämpande myndigheter har goda möjligheter att avbryta pågående brott.

Herr talman! Avslutningsvis: Det finns som sagt kontrollfunktioner som en garant för att användningen av nu föreslagna tvångsmedel används i enlighet med nämnda principer. Därutöver vill jag påstå att de brottsbekämpande myndigheterna inte missbrukar möjligheten till användning. Användningen av hemliga tvångsmedel är både resurs- och tidskrävande, vilket innebär att varje beslut grundas på en prognos som bygger på framgång. Varken tull, polis eller säkerhetspolis har råd att lägga dyrbar tid på ärenden baserade på bristfälliga underlag som inte leder till resultat.

Sammantaget anser vi från Kristdemokraternas sida att förslagen i betänkandet är väl motiverade och innebär en väsentligt ökad möjlighet till effektiv brottsbekämpning av den grövre och systematiska brottsligheten. Vi yrkar därför bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Liksom tidigare talare vill jag önska herr talmannen, sekretariatet och övriga åhörare en glad sommar. Vi ses till hösten igen!