Fru talman! Socialtjänsten, i egenskap av skyddsnät, möter invånare när de fallit handlöst och har det som allra värst. Det är allt från väldigt små barn till mycket seniora personer. Det kan handla om människor som tillfälligt behöver pengar till mat eller kläder på kroppen. Det kan vara människor som har utsatts för våld och kränkningar, personer som inte praktiskt klarar att betala sin hyra även om pengarna finns på kontot och förstås barn som har föräldrar som inte klarar av ansvaret. I värsta fall är det socialtjänsten som får fatta beslut om att samhället behöver ta över hela ansvaret för ett barns uppväxt.

Fru talman! Detta är naturligtvis stora och väldigt svåra uppdrag, som kräver sina medarbetare.

Regeringen arbetar nu i ilfart med att säkra den kompetens som behövs - detta har inte tidigare automatiskt funnits i socionomers utbildning. Det handlar om säkra arbetsförhållanden, om trygghet, om att trivas på jobbet och om att våga fatta svåra beslut och veta att man gör det som är det rätta och det bästa i svåra situationer. Det handlar om att ge rätt verktyg när det gäller allt från sekretess till mellantvång.

Uppgiften är inte enkel. Det handlar om att lyfta människor till en ekonomisk och social trygghet och så att de ska bli en aktiv del av samhället - för att de ska kunna både ingå i gemenskapen och påverka. Det ser fint och torrt ut när man läser det. Men ofta är detta människor som har haft det ohyggligt svårt. Det är en lång, lång väg för att nå det målet.

Jag ska fatta mig kort, fru talman. Jag ska spara orden tills de reformer som nu är påbörjade är sjösatta och blir verklighet. Men jag vill ändå säga att jag är väldigt glad över att en ny socialtjänstlag nu tas fram, som fokuserar på en helhetssyn på individen. Jag tycker att det är oerhört viktigt att det i den lagen läggs ett stort fokus på att förebygga.

Jag tycker också att det är otroligt glädjande och hoppfullt att se att det nu tas ett helhetsgrepp när det gäller de barn som inte kan bo kvar i sina familjer - när allt har gjorts för att försöka förebygga, lyfta och få barnet att klara sig i sin egen familj. När det inte längre går måste det barnet fortfarande få möjlighet till en bra start, en fin framtid och ett rikt liv. Det gör mig glad.

Slutligen vill jag bara säga att jag är väldigt glad över att regeringen arbetar med att stärka stödet till anhöriga, vilka de än är och när än i livet de behöver detta stöd.

(Applåder)