Fru talman! Vi debatterar i dag AU10, Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar. Jag inleder med att yrka bifall till förslagen i betänkandet. Jag vill också uppmärksamma åhörarna på att granskningen omfattar åren 2017-2022, alltså i huvudsak då den förra regeringen satt i regeringsställning.

I november 2023 publicerade Riksrevisionen sin granskning Subventionerade anställningar - att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingens kontrollarbete kan effektiviseras och att regeringen utformat de subventionerade anställningarna, särskilt nystartsjobb, på ett sätt som kan medföra risker för missbruk.

Riksrevisionen konstaterar också att i Sverige utgör subventionerade anställningar i ett internationellt perspektiv en stor del av arbetsmarknadspolitiken. Årligen betalas 18 miljarder kronor ut, och ungefär 150 000 personer har just en sådan anställning. Studier visar att åtgärderna har positiva arbetsmarknadseffekter men även att det finns hög risk för felaktiga utbetalningar.

Riksrevisionen granskar i sin rapport om Arbetsförmedlingens kontrollarbete är effektivt och om regeringens styrning av dessa anställningar motverkar felaktiga utbetalningar.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen säkerställer att riskerna med nystartsjobben motsvaras av anpassade krav på kontroller. Man rekommenderar vidare en översyn av förordningarna som anger hur Arbetsförmedlingen ska kontrollera arbetsgivare som saknar kollektivavtal så att goda anställningsvillkor kan tryggas utan att hanteringen blir alltför kostsam. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen en översyn av systemet för återkrav av felaktiga utbetalningar så att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att driva in felaktigt utbetald ersättning på ett effektivt sätt.

Regeringen välkomnar självklart Riksrevisionens granskning och svarar att kontrollnivån har höjts i och med de ändringar som gjorts i ett antal förordningar, bland annat i förordningen om stöd för nystartsjobb. I och med dessa förordningsändringar har Arbetsförmedlingens möjligheter att avstå från att bevilja stöd till olämpliga arbetsgivare ökat.

Regeringen har dessutom i regleringsbrevet angett som mål för Arbetsförmedlingen att myndigheten ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas.

Den 1 januari 2024 inrättades Utbetalningsmyndigheten, som har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, däribland utbetalningar för subventionerade anställningar, genom dataanalys och granskningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar

Regeringen lämnade i mars en proposition till riksdagen med ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagen innebär att vissa statliga myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor ska kunna dela mer information med varandra än vad som är möjligt i dag.

Regeringen har tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.

Regeringen har också beslutat att sänka subventionsnivån för nystartsjobb från och med den 1 januari 2024.

Den 21 december 2023 beslutade regeringen om en förordningsändring i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att genomföra kontroller av arbetssökandes rätt att arbeta och vistas i Sverige.

Vad gäller Arbetsförmedlingens åtgärder är arbetet mot felaktiga utbetalningar prioriterat i myndighetens verksamhetsplan för 2024. Inom arbetsgivarkontrollen görs cirka 4 miljoner automatiska kontroller årligen. Fram till slutet av 2022 fanns det i regelverket större begränsningar för vilka åtgärder Arbetsförmedlingen kunde vidta för att neka beslut och stoppa utbetalningar avseende lönestöd. Arbetsförmedlingen deltar bland annat i ett samarbete med Utbetalningsmyndigheten där de både kommer att ta emot och dela med sig av underrättelser för att förhindra felaktiga utbetalningar.

Fru talman! Den kriminella ekonomin omsätter hela 150 miljarder, och bidragsfusket och de felaktiga utbetalningarna bedöms uppgå till 20 miljarder kronor per år. Men det kan vara en grov underskattning. Bidragsbrotten har ökat med 133 procent på några år. Det är ett allvarligt problem att många miljarder varje år försvinner från välfärden. Det är pengar som hade kunnat användas för att få ordning på tryggheten i Sverige och förbättra kvaliteten i skolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Kraftfulla insatser för att skapa effektivitet och motverka fusk och felaktiga utbetalningar sker nu från regeringens sida, och regeringen är också beredd att vidta ytterligare åtgärder om behovet finns.